Carl Johan De Geer

Carl Johan De Geer
Carl Johan De Geer
	Carl Johan De Geer på Moderna Museet.
Yrke	Konstnär, författare, filmskapare
	Publicist
Debutverk	Pengar eller livet (1970)
Noterbara verk	Tidskriften PUSS 1968
	Konstnärskap
	Filmproduktion
Betydande verk	Mormor, Hitler och jag (2001, regi, filmmanus); Tårtan, Doktor Krall och Privatdetektiven Kant; Långfilmen Med kameran som tröst, del 2 2004
	Guldbaggen
Guldbaggen; 1990	För samlad filmproduktion; med Håkan Alexandersson
	Personfakta
Född	13 juli 1938 (83 år); Montréal, Québec
Utbildning	1959–1963 grafisk formgivning vid Konstfack
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	De Geer af Finspång
Far	Louis De Geer (1910–1987)
Mor	Ulrika Wallberg
Släktingar	Arvid De Geer (farfar)
	Familj
Gift	1963–1965;
Make/maka	Lena Helgesson (född 1943)
	Familj 2
Gift 2	1966–1971;
Make/maka 2	Marie-Louise Ekman (född 1944)
	Familj 3
Gift 3	1979–1985;
Make/maka 3	Marie Östergren (född 1951)
Barn med 3	flicka (född 1979)
	Familj 4
Gift 4	1987–;
Make/maka 4	Marianne Lindberg De Geer (född 1946)
Barn med 4	pojke (född 1989)
	Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer 1987.

Carl Johan Louis De Geer, född 13 juli 1938 i Montréal i Québec, är en svensk friherre, konstnär, författare, filmskapare, musiker, designer, kulturjournalist, fotograf, skådespelare och scenograf, tillhörande ätten De Geer af Finspång.

Carl Johan De Geer och Ernst Billgren på utställningen 100 fantastiska målningar på Konstakademien i Stockholm 2015.

Carl Johan De Geer på Stockholms Kulturfestival 2010.

BiografiRedigera

Carl Johan De Geer är son till diplomaten Louis De Geer (1910–1987) och dennes första hustru Ulrika Wallberg samt sonson till Arvid De Geer.

Han växte upp i Kanada, Köpenhamn, Bryssel och Warszawa, innan familjen återvände till Sverige. Efter det att föräldrarna separerat, vistades Carl Johan De Geer tidvis hos sina farföräldrar på Hanaskogs slott i Skåne och hos modern på Östermalm i Stockholm.^[1]^[2]

År 1957 var han ordförande för Sveriges elevers centralorganisation. Han gjorde militärtjänstgöring vid Arméstabens Bilddetalj, där han lärde sig grunderna för fotografi. Han utbildade sig därefter 1959–1963 i grafisk formgivning vid Konstfack i Stockholm. Hösten 1964 startade han tillsammans med hustrun Lena Helgesson ett tygtryckeri med butik, Fontessa.^[3]

År 1968 startade han tillsammans med Lars Hillersberg, Karin Frostenson, Lena Svedberg och Ulf Rahmberg tidskriften PUSS. Tillsammans med Håkan Alexandersson skapade Carl Johan De Geer TV-klassiker som Tårtan (1973), Doktor Krall (1974) och Privatdetektiven Kant (1983).

En provokativ aktion skedde redan 1967, då Carl Johan De Geer ställde ut vapenvägraraffischer under titeln Svik fosterlandet, var onationell på Galleri Karlsson i Stockholm vilka sedan beslagtogs av polisen. Bland dessa affischer fanns en vid namn Skända flaggan, där han på en brinnande svensk flagga skrivit "KUKEN" och tillfogat texten "SKÄNDA FLAGGAN VÄGRA VAPEN". Denna symbol återfinns bland annat på Magnus Ugglas album Allting som ni gör kan jag göra bättre från 1987, med bland annat protestsånger. År 1970 var han med och bildade textilkonstnärskollektivet 10-gruppen^[4] och var också trombonist i proggrupperna Blå Tåget och Elektriska linden.

Ett av Carl Johan De Geers mer uppmärksammade filmprojekt är filmen om hans mormor och hennes nazistsympatier, Mormor, Hitler och jag från 2001. År 2004 gjorde han långfilmen Med kameran som tröst, del 2.

Carl Johan De Geer var gift första gången 1963–1965 med medarbetaren, modesömmerskan Lena Helgesson (född 1943) och andra gången 1966–1971 med konstnären Marie-Louise Ekman (född 1944).^[5] Tredje gången var han gift 1979–1985 med Marie Östergren (född 1951) och fick 1979 en dotter.^[5] Fjärde gången gifte han sig 1987 med konstnären Marianne Lindberg De Geer (född 1946) och fick med henne en son (född 1989).^[5]

RepresenteradRedigera

UtställningarRedigera

Den stora missuppfattningen, Bildmuseet, Umeå Universitet: 2019-04-12 - 2019-09-15 ^[9]

BibliografiRedigera

Pengar eller livet (1970)
Bilder för hemmet (1980)
Med kameran som tröst (1980)
Kyss mig dödligt (1985)
Molly och den trötta pappan (1992)
Örnis bilar (1994, tillsammans med Jan Lööf)
Det bombade ögat (1995)
Mandrake finns inte mer (1995)
Marita Ulvskog: intervju (1996)
Flosklernas rike (2000)
Konstapel Katt kräver kakor (2000, tillsammans med Magda Korotynska)
Konditori Vete-katten (2003, tillsammans med Agneta Brolin)
Det är rätt att göra uppror (2003, tillsammans med Salka Hallström Bornold)
Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv, Albert Bonniers Förlag (2008) ISBN 978-91-0-011817-4 (självbiografi)
Tårtan, 70-talet och jag, Orosdi-Back (2011) ISBN 978-91-8-659323-0
Vi hade fel, Orosdi-Back (2013) ISBN 9789186593445
Tellus-syndromet, Kartago förlag (2018) ISBN 9789175152660
Att segra är banalt, Kaunitz-Olsson (2021, tillsammans med Johanna Frändén) ISBN 9789189015722

Filmografi (urval)Redigera

Diger (1959, regi, filmmanus)
Tills elden släcks (1960, regi, filmmanus)
Lyckliga skitar (1970, roll)
Tårtan (1973, filmmanus)
Doktor Krall (1974, filmmanus)
I ett främmande land (1980, regi)
Privatdetektiven Kant (1983, filmmanus)
Den perforerade epoken (1985, filmmanus)
Tvätten (1985)
Råttresan (1987), filmmanus)
Res aldrig på enkel biljett (1987, filmmanus)
Spårvagn till havet (1987, foto)
Missionärerna (1988), filmmanus)
Bakverk och ande (1989, filmmanus)
Werther (1990, filmmanus)
Småkakor (1991, regi, filmmanus)
Buljong (1995, regi, filmmanus)
Lögn (1996, regi, filmmanus)
Teater (1998)
Ernst Billgrens Kontakt (1998, regi)
Mormor var en god nazist (2000, regi)
Jag minns Lena Svedberg (2000, regi)
Tillsammans (2000, endast scenografi)
Mormor, Hitler och jag (2001, regi, filmmanus)
Stockholmssyndromet (2001, regi, filmmanus)
Följ kartan (2003, regi, filmmanus)
Värre och värre (2004, regi, filmmanus)
Med kameran som tröst, del 2 (2004, regi, filmmanus)
Västra Hamngatan 2020 (2007)
Jag minns Håkan Alexandersson (2006, regi, filmmanus)
På spaning efter en prins som flytt (2008, regi)
Lycka till och ta hand om varandra (2012, skådespelare)

TeaterRedigera

ScenografiRedigera

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater	Noter
1975	Herr von Hancken	Agneta Pleijel	Johan Bergenstråhle	Stockholms stadsteater

Priser och utmärkelserRedigera

Chaplin-priset, för scenografin till ”Mamma, pappa, barn” (1979)
Guldbagge för samlad filmproduktion, med Håkan Alexandersson (1990)
Svenska Filminstitutets stipendium ”förnyande av den svenska barnfilmen” med H. Alexandersson (1987)
Årets filmfotograf, Göteborg Film Festival (1996)
Manoel de Oliveira-priset, portugisiskt filmpris, för "Mormor, Hitler och jag" (2001)
Svenska Deckarakademins Ture Sventon-pris (Temmelburken), för ”Konstapel Katt kräver kakor” med Magda Korotynska (2001)
Hot Docs (Toronto) hedersomnämnande för Jag minns Lena Svedberg (2001)
Bästa svenska kortfilm, Göteborg Film Festival, för Mormor, Hitler och jag (2001)
Stockholms stads Bellmanpris till Stockholmsskildrare (2002)^[10]
Nordiska Filmpriset (Dragon Award Best Nordic Film), Göteborg Film Festival, för Med kameran som tröst, del 2 (2004)
Svenska Humorförbundets pris
Uppsala internationella kortfilmfestivals pris
Lidman-priset. Bild och Ord Akademins pris (2008)
Illis Quorum meruere labores (2017)^[11]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

^ De Geer, Carl Johan (2008). Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv. Bonniers. sid. 273-284. ISBN 978-91-0-011817-4
^ Rydell, Malena (16 september 2008). ”Med passion för adliga kufar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=828833. Läst 18 november 2008.
^ Utställningskatalog för "Den stora missuppfattningen" på Bildmuseet i Umeå, 12 april–15 september 2019.
^ Textila revoltörer, Fokus nr 5, 2010
^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085 F312 s 15 tab 8A:I.
^ Moderna museet
^ Göteborgs konstmuseum
^ Nationalmuseum
^ https://www.svt.se/kultur/carl-johan-de-geer-i-lekfull-toppform-pa-bildmuseet-i-umea
^ ”KULTUR: Bellmanpriset till Carl Johan de Geer”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0EGq0A. Läst 8 januari 2020.
^ ”Carl Johan De Geer, Livia Fränkel och Britta Marakatt-Labba tilldelas regeringens belöningsmedalj Illis quorum meruere labores”. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/carl-johan-de-geer-livia-frankel-och-britta-marakatt-labba-tilldelas-regeringens-beloningsmedalj-illis-quorum-meruere-labores/. Läst 20 oktober 2017.

Externa länkarRedigera

Carl Johan De Geer i Söndagsintervjun på P1. Läst 12 september 2021.

Wikimedia Commons har media som rör Carl Johan De Geer.
Bilder & media

[1] De Geer, Carl Johan (2008). Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv. Bonniers. sid. 273-284. ISBN 978-91-0-011817-4

[2] Rydell, Malena (16 september 2008). ”Med passion för adliga kufar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=828833. Läst 18 november 2008.

[3] Utställningskatalog för "Den stora missuppfattningen" på Bildmuseet i Umeå, 12 april–15 september 2019.

[4] Textila revoltörer, Fokus nr 5, 2010

[riddarhusgenealogin-5] [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085 F312 s 15 tab 8A:I.

[6] Moderna museet

[7] Göteborgs konstmuseum

[8] Nationalmuseum

[9] ttps://www.svt.se/kultur/carl-johan-de-geer-i-lekfull-toppform-pa-bildmuseet-i-umea

[10] ”KULTUR: Bellmanpriset till Carl Johan de Geer”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0EGq0A. Läst 8 januari 2020.

[11] ”Carl Johan De Geer, Livia Fränkel och Britta Marakatt-Labba tilldelas regeringens belöningsmedalj Illis quorum meruere labores”. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/carl-johan-de-geer-livia-frankel-och-britta-marakatt-labba-tilldelas-regeringens-beloningsmedalj-illis-quorum-meruere-labores/. Läst 20 oktober 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]