Marianne Lindberg De Geer

	Marianne Lindberg De Geer
	Marianne Lindberg De Geer 2018 (självporträtt).
Född	12 februari 1946 (78 år); Engelbrekts församling, Stockholm
Make/maka	Carl Johan De Geer; (g. 1987–)
Konstnärskap
Fält	Skulptur, teater
Verk	Jag tänker på mig själv
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Gun Marianne Lindberg De Geer, född 12 februari 1946 i Engelbrekts församling i Stockholm^[1], är en svensk konstnär, dramatiker, författare, teaterregissör och kulturskribent på Expressen.

Biografi

Bronskvinnorna, eller Jag tänker på mig själv, 2005, utanför Växjö konsthall.

A Study in Unhuman Sexual Expectations, Karl XII:s torg i Stockholm.

Marianne Lindberg De Geer är uppvuxen i Köping^[2] och Jönköping.^[3] Hon är dotter till överläkaren och violinisten Gösta Lindberg och Rödakorssjuksköterskan och distriktssekreteraren i Röda Korset, Gun, ogift Bergström,^[2] samt sondotter till kompositören Johan Olof Lindberg.

Många av Marianne Lindberg De Geers verk har provocerat och skapat debatt. Jag tänker på mig själv – Växjö har vandaliserats vid ett flertal tillfällen och skapat kulturdebatt i såväl press som teve. Även verket Mate Hunting i Borås, centralt placerat i Stadsparken, har utstått upprepad skadegörelse och lokal konstdebatt.

Hon visade på en helsida en målning föreställande Gudrun Schyman med namnet Jag tänker på mig själv – Gudrun, med Gudrun Schyman i Barack Obama-pose hämtad från en bild ur Barack Obamas valkampanj från Presidentvalet i USA 2008. Målningen skänktes sedan till Statens porträttsamling.

Hon debuterade som dramatiker 2007 på Dramaten med pjäsen Jag tänker på mig själv i regi av Andreas Boonstra. Regidebuterar på Stockholms stadsteater i september 2013 med egna pjäsen Johnny Boy, som bygger på hennes förhållande med musikern Björn Afzelius.

Marianne Lindberg De Geer är representerad på bland annat Moderna Museet^[4], Nationalmuseum^[5] (Gripsholmssamlingen), Skissernas museum^[6], Wanås Stiftelse, Norrköpings konstmuseum^[7], Konstmuseet i Skövde och Göteborgs konstmuseum^[8]. Hon var ledamot av Statens konstråds styrelse 1996–1999 och ledamot av Kulturrådet 2003–2010. Hon lämnade sin tjänst som chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i januari 2016, vid 69 års ålder.

2017, vid 71 års ålder, debuterade hon som skönlitterär författare med romanen På drift, Brombergs förlag.

Utmärkelser

Stockholms stads hederspris 1997
Årets konstnär i Aftonbladet 2009
Ugglepriset, ett pris som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet 2010
TCO:s kulturpris för 2011, 2012, med motiveringen: ”Hennes ständigt samtida formspråk låser sig inte i konventioner eller tidsåldrar, men breddar och fördjupar och väjer inte för svåra eller förment banala ämnen i sin konst. En stark och nödvändig röst i den offentliga debatten”

Teater

Scenografi och kostym

Hon har sedan 1970-talet frilansat som kostymör med början i frigruppen Nationalteatern, Tältprojektet och till bland annat Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten i Stockholm, där hon också gjort kostym till sina egna pjäser. Lindberg De Geer har också arbetat med film, bland annat tv-serier med Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson (Meyerateljéerna)^[9]

På 1970-talet arbetade hon med Nationalteatern, Göteborg, med mask och kostym i ett flertal uppsättningar
Från 1986 har hon samarbetat med filmbolaget Meyerateljéerna i diverse tv- och filmproduktioner med mask, kostym och scenografi
Under 1990-talet: mask på ett flertal uppsättningar på teater Galeasen

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater	Noter
1977	Tältprojektet				Kostym
1986	Affären Danton			Unga Klara	mask
1993	I fru Vennermans fall	Marie-Louise Ekman	Gösta Marie-Louise Ekman	Kilen, Kulturhuset, Stockholm
1996	Syrener			Unga Klara	mask och kostym
1996	Irinas nya liv			Unga Klara	mask och kostym
2001	JB (Jonas Birgersson)			Unga Klara	scenografi
2002	Magister Bläckstadius			Riksteatern	kostym
2004	Land du välsignade	Kent Andersson och Anders Wällhed	Anders Wällhed	Helsingborgs stadsteater	Kostym
2004	Födelsedagsfesten			Malmö dramatiska teater	mask, kostym och scenografi
2007	Jag tänker på mig själv	Marianne Lindberg De Geer		Dramaten	kostym och mask
2010	Full Speed Ahead	Marianne Lindberg De Geer		Stockholms stadsteater	kostym
2013	Johnny Boy	Marianne Lindberg De Geer	Marianne Lindberg De Geer	Stockholms stadsteater	scenografi
2014	Under belägring	Marianne Lindberg De Geer	Marianne Lindberg De Geer	Dramaten	scenografi och kostym

Uppsättningar (regi)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
	Flickvännen	Karolina Ramqvist Bearbetning för scenen Marianne Lindberg De Geer
2013	Under belägring	Marianne Lindberg De Geer	Dramaten
2014	Johnny Boy	Marianne Lindberg De Geer	Stockholms stadsteater

Dramatik

Jag tänker på mig själv, Dramaten, 2007
Full Speed Ahead, Stockholms Stadsteater 2010
Johnny Boy, Stockholms Stadsteater, 2013
Under belägring, Dramaten 2014

Bibliografi

Ingamaj Beck: Vingspeglar (Natur & Kultur, 1993)
Marianne Lindberg de Geer: Jag tänker på mig själv (Tago Förlag, 1994)
Lo Caidahl: Konstens anspråk (1999)
Dan Jönsson, Olle Granath, Ciléne Andréhn m fl: Jag fortsätter att tänka på mig själv (Galago Förlag, 2001)
Marianne Lindberg de Geer: Vilse i kulturen (Mormor förlag, 2006)
Sinziana Ravini: Marianne Lindberg De Geer och kritiken (Dunkers kulturhus, 2010)
Marianne Lindberg De Geer: 5 pjäser av Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2012)
Johan Croneman: Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2015)
Marianne Lindberg De Geer: På drift. Roman (Brombergs förlag) 2017, ISBN 9789173379571
Marianne Lindberg De Geer: Under belägring Roman (Brombergs förlag) 2018 ISBN 9789173379427
Marianne Lindberg De Geer: Tvära kast (Kaunitz-Olsson) 2020, ISBN 9789189015388
Marianne Lindberg De Geer: Sig själv närmast Roman (Kaunitz-Olsson) 2021
Marianne Lindberg De Geer: Utan hänsyn (Kaunitz-Olsson) 2022
Marianne Lindberg De Geer: Några ord till en ung feminist (Kaunitz-Olsson) 2022
Marianne Lindberg De Geer: Faktiskt tyvärr (Kaunitz-Olsson) 2023

Referenser

Noter

^ Sveriges befolkning 1990, SVAR – Riksarkivet
^ [a b] Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital
^ Moderna Museet
^ Nationalmuseum
^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222115230/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/jag-taenker-pa-mig-sjaelv-marianne-lindberg-de-geer-2006/. Läst 22 februari 2020.
^ Norrköpings konstmuseum. (2000). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020
^ Göteborgs konstmuseum
^ ”I fru Vennermans fall”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202848/http://www.chinateatern.se/show/i-fru-vennermans-fall/. Läst 3 september 2015.

Källförteckning

Om Jag tänker på mig själv på Växjö konsthalls webbplats, läst 1 september 2011

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Marianne Lindberg De Geer.
Bilder & media
Marianne Lindberg De Geers webbplats

[1] Sveriges befolkning 1990, SVAR – Riksarkivet

[bef1950-2] [a b] Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital

[bef1960-3] Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital

[4] Moderna Museet

[5] Nationalmuseum

[6] ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222115230/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/jag-taenker-pa-mig-sjaelv-marianne-lindberg-de-geer-2006/. Läst 22 februari 2020.

[7] Norrköpings konstmuseum. (2000). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020

[8] Göteborgs konstmuseum

[9] ”I fru Vennermans fall”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202848/http://www.chinateatern.se/show/i-fru-vennermans-fall/. Läst 3 september 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]