Marianne Lindberg De Geer

svensk konstnär och dramatiker

Gun Marianne Lindberg De Geer, född 12 februari 1946 i Engelbrekts församling i Stockholm[1], är en svensk konstnär, dramatiker, författare, teaterregissör och kulturskribent på Expressen.

Marianne Lindberg De Geer
Marianne Lindberg De Geer 2018 (självporträtt).
Född12 februari 1946 (78 år)
Engelbrekts församling, Stockholm
Make/makaCarl Johan De Geer
(g. 1987–)
Konstnärskap
FältSkulptur, teater
VerkJag tänker på mig själv
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Piglets, Storgatan i Skövde.

Biografi

redigera
 
Bronskvinnorna, eller Jag tänker på mig själv, 2005, utanför Växjö konsthall.
 
A Study in Unhuman Sexual Expectations, Karl XII:s torg i Stockholm.

Marianne Lindberg De Geer är uppvuxen i Köping[2] och Jönköping.[3] Hon är dotter till överläkaren och violinisten Gösta Lindberg och Rödakorssjuksköterskan och distriktssekreteraren i Röda Korset, Gun, ogift Bergström,[2] samt sondotter till kompositören Johan Olof Lindberg.

Många av Marianne Lindberg De Geers verk har provocerat och skapat debatt. Jag tänker på mig själv – Växjö har vandaliserats vid ett flertal tillfällen och skapat kulturdebatt i såväl press som teve. Även verket Mate Hunting i Borås, centralt placerat i Stadsparken, har utstått upprepad skadegörelse och lokal konstdebatt.

Hon visade på en helsida en målning föreställande Gudrun Schyman med namnet Jag tänker på mig själv – Gudrun, med Gudrun Schyman i Barack Obama-pose hämtad från en bild ur Barack Obamas valkampanj från Presidentvalet i USA 2008. Målningen skänktes sedan till Statens porträttsamling.

Hon debuterade som dramatiker 2007 på Dramaten med pjäsen Jag tänker på mig själv i regi av Andreas Boonstra. Regidebuterar på Stockholms stadsteater i september 2013 med egna pjäsen Johnny Boy, som bygger på hennes förhållande med musikern Björn Afzelius.

Marianne Lindberg De Geer är representerad på bland annat Moderna Museet[4], Nationalmuseum[5] (Gripsholmssamlingen), Skissernas museum[6], Wanås Stiftelse, Norrköpings konstmuseum[7], Konstmuseet i Skövde och Göteborgs konstmuseum[8]. Hon var ledamot av Statens konstråds styrelse 1996–1999 och ledamot av Kulturrådet 2003–2010. Hon lämnade sin tjänst som chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i januari 2016, vid 69 års ålder.

2017, vid 71 års ålder, debuterade hon som skönlitterär författare med romanen På drift, Brombergs förlag.

Utmärkelser

redigera
  • Stockholms stads hederspris 1997
  • Årets konstnär i Aftonbladet 2009
  • Ugglepriset, ett pris som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet 2010
  • TCO:s kulturpris för 2011, 2012, med motiveringen: ”Hennes ständigt samtida formspråk låser sig inte i konventioner eller tidsåldrar, men breddar och fördjupar och väjer inte för svåra eller förment banala ämnen i sin konst. En stark och nödvändig röst i den offentliga debatten”

Scenografi och kostym

redigera

Hon har sedan 1970-talet frilansat som kostymör med början i frigruppen Nationalteatern, Tältprojektet och till bland annat Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten i Stockholm, där hon också gjort kostym till sina egna pjäser. Lindberg De Geer har också arbetat med film, bland annat tv-serier med Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson (Meyerateljéerna)[9]

  • På 1970-talet arbetade hon med Nationalteatern, Göteborg, med mask och kostym i ett flertal uppsättningar
  • Från 1986 har hon samarbetat med filmbolaget Meyerateljéerna i diverse tv- och filmproduktioner med mask, kostym och scenografi
  • Under 1990-talet: mask på ett flertal uppsättningar på teater Galeasen
År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1977 Tältprojektet Kostym
1986 Affären Danton
Unga Klara mask
1993 I fru Vennermans fall
Marie-Louise Ekman Gösta
Marie-Louise Ekman
Kilen, Kulturhuset, Stockholm
1996 Syrener Unga Klara mask och kostym
Irinas nya liv Unga Klara mask och kostym
2001 JB (Jonas Birgersson)
Unga Klara scenografi
2002 Magister Bläckstadius
Riksteatern kostym
2004 Land du välsignade
Kent Andersson och Anders Wällhed Anders Wällhed Helsingborgs stadsteater Kostym
Födelsedagsfesten
Malmö dramatiska teater mask, kostym och scenografi
2007 Jag tänker på mig själv
Marianne Lindberg De Geer Dramaten kostym och mask
2010 Full Speed Ahead
Marianne Lindberg De Geer Stockholms stadsteater kostym
2013 Johnny Boy
Marianne Lindberg De Geer Marianne Lindberg De Geer Stockholms stadsteater scenografi
2014 Under belägring
Marianne Lindberg De Geer Marianne Lindberg De Geer Dramaten scenografi och kostym

Uppsättningar (regi)

redigera
År Produktion Upphovsmän Teater
Flickvännen Karolina Ramqvist
Bearbetning för scenen Marianne Lindberg De Geer
2013 Under belägring Marianne Lindberg De Geer Dramaten
2014 Johnny Boy Marianne Lindberg De Geer Stockholms stadsteater

Dramatik

redigera
  • Jag tänker på mig själv, Dramaten, 2007
  • Full Speed Ahead, Stockholms Stadsteater 2010
  • Johnny Boy, Stockholms Stadsteater, 2013
  • Under belägring, Dramaten 2014

Bibliografi

redigera
  • Ingamaj Beck: Vingspeglar (Natur & Kultur, 1993)
  • Marianne Lindberg de Geer: Jag tänker på mig själv (Tago Förlag, 1994)
  • Lo Caidahl: Konstens anspråk (1999)
  • Dan Jönsson, Olle Granath, Ciléne Andréhn m fl: Jag fortsätter att tänka på mig själv (Galago Förlag, 2001)
  • Marianne Lindberg de Geer: Vilse i kulturen (Mormor förlag, 2006)
  • Sinziana Ravini: Marianne Lindberg De Geer och kritiken (Dunkers kulturhus, 2010)
  • Marianne Lindberg De Geer: 5 pjäser av Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2012)
  • Johan Croneman: Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2015)
  • Marianne Lindberg De Geer: På drift. Roman (Brombergs förlag) 2017, ISBN 9789173379571
  • Marianne Lindberg De Geer: Under belägring Roman (Brombergs förlag) 2018 ISBN 9789173379427
  • Marianne Lindberg De Geer: Tvära kast (Kaunitz-Olsson) 2020, ISBN 9789189015388
  • Marianne Lindberg De Geer: Sig själv närmast Roman (Kaunitz-Olsson) 2021
  • Marianne Lindberg De Geer: Utan hänsyn (Kaunitz-Olsson) 2022
  • Marianne Lindberg De Geer: Några ord till en ung feminist (Kaunitz-Olsson) 2022
  • Marianne Lindberg De Geer: Faktiskt tyvärr (Kaunitz-Olsson) 2023

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, SVAR – Riksarkivet
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  3. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  4. ^ Moderna Museet
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222115230/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/jag-taenker-pa-mig-sjaelv-marianne-lindberg-de-geer-2006/. Läst 22 februari 2020. 
  7. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020 
  8. ^ Göteborgs konstmuseum
  9. ^ ”I fru Vennermans fall”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202848/http://www.chinateatern.se/show/i-fru-vennermans-fall/. Läst 3 september 2015. 

Källförteckning

redigera

Externa länkar

redigera