Öppna huvudmenyn

César Auguste Jean Guillaume Hubert Franck, född 10 december 1822 i Liège i Belgien, död 8 november 1890 i Paris, var en belgisk-fransk tonsättare, pianist och organist.

César Franck
César Franck
César Franck
Tonsättare
Född10 december 1822
Liège, Belgien Belgien (men i dåvarande Kungariket Förenade Nederländerna Kungariket Förenade Nederländerna)
Död8 november 1890 (67 år)
Paris, Frankrike Frankrike
Epok/stilRomantiken
InstrumentPiano, orgel
Aktiva år18351890
César Franck vid orgeln

Franck studerade först vid konservatoriet i Liège, bedrev därefter pianistiska, kontrapunktiska och orgelstudier i Paris. Från 1843 bosatte han sig varaktigt i Paris och började arbete som musiklärare och organist vid Sainte-Jean och Sainte-François. 1853 blev han kapellmästare och 1859 organist vid basilikan Sainte-Clotilde i Paris, där han väckte uppmärksamhet med sina orgelimprovisationer. Från 1872 var han professor i orgelspelining vid Paris konservatorium.[1]

Francks stil är en syntes av tysk senromantisk klangprakt och fransk klarhet med anknytning till barockens polyfona skrivsätt. Hans orkestermusik kan sägas vara påverkad av hans specifika känsla för orgelns klang.[2]

Hans mest kända orkesterverk är symfonin i d-moll. Bland orgelverken står Trois Chorals i en klass för sig. Hans solosång Panis angelicus är synnerligen välkänd, likaså hans violinsonat i A-dur.

Innehåll

Verkförteckning (urval)Redigera

OrgelverkRedigera

  • Six Pièces (1862–1864)
    • Fantasie C-dur, op. 16
    • Grande Pièce Symphonique fiss-moll, op. 17
    • Prélude, Fugue et Variation h-moll, op. 18
    • Pastorale E-dur, op. 19
    • Prière ciss-moll, op. 20
    • Finale B-dur, op. 21
  • Trois Pièces (1878)
    • Fantasie A-dur
    • Cantabile H-dur
    • Pièce héroïque h-moll
  • Trois Chorals (1890)
    • Nr 1 E-dur
    • Nr 2 h-moll
    • Nr 3 a-moll

PianoverkRedigera

  • Prélude, choral et fugue h-moll (1884)
  • Prélude, aria et final (1888)

KammarmusikRedigera

  • Pianotrior, op. 1
    • Pianotrio nr 1 fiss-moll, op. 1:1 (cirka 1839)
    • Pianotrio nr 2 B-dur, op. 1:2 (cirka 1837)
    • Pianotrio nr 3 h-moll, op. 1:3
    • Pianotrio nr 4 h-moll, op. 2
  • Violinsonat A-dur (1886) tillägnad den belgiska violinisten Eugène Ysaÿe
  • Pianokvintett f-moll (1878–1879)
  • Stråkkvartett

OrkesterverkRedigera

  • Les Djinns (1884) för piano och orkester (baserat på ett poem av Victor Hugo)
  • Variations Symphoniques (1885) för piano och orkester
  • Symfoni d-moll (1886)

NoterRedigera

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1975