Augurvråk

afrikansk fågelart bland hökfåglarna
(Omdirigerad från Buteo archeri)

Augurvråk[2] (Buteo augur) är en afrikansk fågel i familjen hökar inom ordningen rovfåglar.[3]

Augurvråk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteButeo
ArtAugurvråk
B. augur
Vetenskapligt namn
§ Buteo augur
Auktor(Rüppell, 1836)
Utbredning

Utseende och läten redigera

Augurvråken är likt schakalvråken en stor (55–60 cm) och mycket bredvingad vråk med rostfärgad stjärt och mörk ovansida. Den skiljer sig dock genom helvit undersida. Även vingarna är ljusa undertill, med svart på bakkanten och handpennespetsarna. Ungfågeln är en brunare version av den adulta fågeln och mycket svår att skilja från ung sjakalvråk. Spellätet är ett grovt ”kow-kow-kow-kow”.[4]

Utbredning och systematik redigera

Augurvråken behandlas antingen som monotypisk[1][5] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[3][6]

Underarten archeri behandlades tidigare som den egna arten "somaliavråk" (B. archeri)[2] men inkluderas i augurvråken sedan 2022 av tongivande eBird/Clements, sedan 2023 av International Ornithological Congress.[3][6] Vissa reducerar den till och med till en färgmorf av augur.[1][5] Även om en genetisk studie från 2003[7] fann att de inte var nära släkt grundades den på ett litet fragment av mitokondrie-DNA från ett enda exemplar av archeri, möjligen också taget från utanför det kända utbredningsområdet. Resultatet från studien anses därför inte återspegla släktskapet korrekt. Vidare är de egenskaper som tillskrivs archeri inte konstanta[8] och en individ med liknande utseende har insamlats i södra Afrika, alltså långt ifrån kärnområdet för archeri.[9] Former med ett utseende mellan archeri och augur har också observerats i Kenya, Etiopien och Djibouti.[8]

Levnadssätt redigera

Augurvråken hittas i bergstrakter i både skogslandskap, savann och öken.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till cirka en miljon vuxna individer.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2012 Buteo augur Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023. 
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ Kemp, A. C. and G. M. Kirwan (2022). Augur Buzzard (Buteo augur), version 1.0. In Birds of the World (P. G. Rodewald and S. M. Billerman, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.augbuz2.01
  5. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  7. ^ Riesing, M. J., L. Kruckenhauser, A. Gamauf, and E. Haring (2003). Molecular phylogeny of the genus Buteo (Aves: Accipitridae) based on mitochondrial marker sequences. Molecular Phylogenetics and Evolution 27(2):328–342.
  8. ^ [a b] Clark, W.S. (1996). The validity of Archer’s Buzzard as a species. J. Afr. Raptor Biol.. 11(1–2): 11–13.
  9. ^ Clark, W.S. (2003). Specimen of rufous-morph Augur Buzzard Buteo augur from Zimbabwe. Bull. African Bird Club. 10(2): 107-108

Externa länkar redigera