Brink

För andra betydelser, se Brink (olika betydelser).

En brink är en kort brant backe^[1].

Strandbrinkar

Strandbrinkar finns ofta vid stränder till meandrande vattendrag, eftersom vattnet för med sig materialet vid yttersväng till innersväng. När detta händer, gröps strandkanten vid yttersvängen ut och det bildas en brink.

Namn

Ordet brink kan ingå i gatunamn, som till exempel Tyska brinken och Kåkbrinken i Gamla stan eller Blecktornsbrinken och Skärmarbrink i södra Stockholm.

Etymologi

Troligen lån från lågtyska^[1]. Synonym kan vara lid^[2]. Motsatsen till en brink är ett näs.

Källhänvisningar

^ [a b] "Svensk ordbok" svenska.se
^ "Svenska Akademiens ordbok" svenska.se

[so1-1] [a b] "Svensk ordbok" svenska.se

[so2-2] "Svenska Akademiens ordbok" svenska.se

[1]

[2]