Brabantse Pijl
Brabantse Pijl (flamländska för "Brabantska pilen"), på franska Flèche Brabançonne eller Flèche Branconne, är ett årligt endagslopp på cykel i Brabant (sedan 1995 Flamländska Brabant och Vallonska Brabant), sydväst om Bryssel i Belgien. Loppet ingår i UCI Europe Tour sedan 2005 och klassades inledningsvis som 1.1, men uppgraderades till 1.HC 2011.
.JPG) Målet i Overijse 2015. | |
| Detaljer | |
|---|---|
| Datum | Mitten av april (2010−) Slutet av mars (−2009) |
| Region | Flamländska Brabant och Vallonska Brabant, Belgien |
| Disciplin | Landsväg |
| Typ | Endagslopp |
| Arrangör | WSC Rode Sportief Beersel Flanders Classics |
| Status | UCI Europe Tour 1.HC |
| Historia | |
| Antal upplagor | 62 (2022) |
| Första upplaga | 1961 |
| Första vinnare |  Pino Cerami |
| Mesta vinnare | 4 segrar: Edwig Van Hooydonck |
| Regerande mästare |  Magnus Sheffield (2022) |
.JPG)
De första åren (1961-1966) var start och mål förlagda till Bryssel, därefter följde fyra år med start och mål i Sint-Genesius-Rode, 1971 flyttades målet till Alsemberg och 1979 flyttades även målet dit (1980 var dock både start och mål tillbaka i Sint-Genesius-Rode, men de återvände till Alsemberg året därpå).[1] "Pilen" har numera start i Leuven (2004 till 2007 i Zaventem, dessförinnan i Alsemberg)) och mål i Overijse (till och med 2009 i Alsemberg}.[2] I samband med att start och mål flyttades ändrades också datumet: tidigare avgjordes loppet på söndagen en vecka före Flandern runt (och ingick då i "Flamländska cykelveckan"), men från och med 2010 ligger det på onsdagen mellan Paris-Roubaix och Amstel Gold Race och har därigenom blivit ett förlopp till Ardennerklassikerna[2].
Loppet bjuder på många stigningar, tidigare 26 men antalet ökades till 31 stycken 2019[3], vilka delvis upprepas genom att de sista nio milen av loppet består av (knappt) fyra varv på en 23 kilometer lång slinga (Schavei-Hagaard-Hertstraat-Holstheide-IJskelderlaan-Schavei), medan loppets första del innehåller två varv på en annan slinga (Bruineput-Menisberg-Lotsestraat-Bruineput). Därtill kommer att en drygt två mil lång vägsträcka körs i båda riktningarna, så att tidigare medlut blir motlut och vice versa.[4]
Flest segrar, fyra, har Edwig Van Hooydonck, medan Óscar Freire, Johan Museeuw och Johan Capiot har vardera tre. De nordiska framgångarna inskränker sig till en tredjeplats av danske Rolf Sørensen år 2000.
2018 infördes en damtävling, Brabantse Pijl Dames Gooik, genom att Pajot Hills Classic (startat 2016) överfördes till och synkroniserades med Brabantse Pijl.[5] Samtidigt uppgraderade UCI kategorin från 1.2 till 1.1.
SegrareRedigera
Herrar[6]Redigera
- 2022
Magnus Sheffield - 2021
Tom Pidcock - 2020
Julian Alaphilippe - 2019
Mathieu van der Poel - 2018
Tim Wellens - 2017
Sonny Colbrelli - 2016
Petr Vakoč - 2015 Ben Hermans
- 2014 Philippe Gilbert
- 2013
Peter Sagan - 2012 Thomas Voeckler
- 2011 Philippe Gilbert
- 2010 Sébastien Rosseler
- 2009 Anthony Geslin
- 2008 Sylvain Chavanel
- 2007
Óscar Freire - 2006 Óscar Freire
- 2005 Óscar Freire
- 2004 Luca Paolini
- 2003 Michael Boogerd
- 2002 Fabian De Waele
- 2001 Michael Boogerd
- 2000 Johan Museeuw
- 1999 Michele Bartoli
- 1998 Johan Museeuw
- 1997 Gianluca Pianegonda
- 1996 Johan Museeuw
- 1995 Edwig Van Hooydonck
- 1994 Michele Bartoli
- 1993 Edwig Van Hooydonck
- 1992 Johan Capiot
- 1991 Edwig Van Hooydonck
- 1990 Frans Maassen
- 1989 Johan Capiot
- 1988 Johan Capiot
- 1987 Edwig Van Hooydonck
- 1986 Johan van der Velde
- 1985 Adrie van der Poel
- 1984 Ronny Van Holen
- 1983 Eddy Planckaert
- 1982 Claude Criquielion
- 1981 Roger De Vlaeminck
- 1980 Michel Pollentier
- 1979 Daniel Willems
- 1978 Marcel Laurens
- 1977 Frans Verbeeck
- 1976 Freddy Maertens
- 1975 Willem Peeters
- 1974 Herman Van Springel
- 1973 Johan De Muynck
- 1972 Eddy Merckx
- 1971 Joseph Spruyt
- 1970 Herman Van Springel
- 1969 Willy In't Ven
- 1968 Victor Van Schil
- 1967 Roger Rosiers
- 1966 Jan Janssen
- 1965 Willy Bocklant
- 1964 Arnaldo Pambianco
- 1963 Joseph Wouters
- 1962 Budo Janssens
- 1961 Pino Cerami
Damer[7]Redigera
Brabantse Pijl Dames Gooik
- 2022 Demi Vollering
- 2021 Ruth Winder
- 2020
Grace Brown - 2019 Sofie De Vuyst
- 2018 Marta Bastianelli
Pajot Hills Classic
- 2017 Annette Edmondson
- 2016 Marianne Vos
ReferenserRedigera
- ^ Brabantse Pijl på Cycling Archives.
- ^ [a b] Niels Bastiaens, Voorbeschouwing: Brabantse Pijl 2019, Wielerflits 17 april 2019.
- ^ Steven Kins, De hellingen van de Brabantse Pijl én de Cyclo, Cycling.be 17 april 2019.
- ^ Karta och profil 2019.
- ^ Pajot Hills Classic gaat door onder de naam 'Brabantse Pijl' en viert eerste editie op woensdag 11 april på Brabantse Pijls hemsida.
- ^ De Brabantse Pijl - La Flèche Brabançonne (1.HC) på ProCyclingStats.
- ^ Elite vrouwen - Historiek på Brabantse Pijls hemsida.