Öppna huvudmenyn

Blåsmaskin

Apparat som pressar ut luft.

Blåsmaskin är en apparat som pressar ut luft. Blåsmaskiner används till exempel i industrin för förbränning (blästluft) i masugnar, för förbränning i en ässja i en smedja eller för luftning av bassänger i reningsverk. Inom byggbranschen användes blåsmaskin för att få in lösull för värmeisolering, eller för att blåsa ihop löv i högar. Detaljhandeln säljer små blåsmaskiner för fyllning av ballonger.

Blåsmaskin
Flatenbergs hytta blåsmaskin 2013a.jpg
Cylinderblåsmaskin i Flatenbergs hytta.
Information
AnvändningsområdeBlåsa luft, t.ex. förbränningsluft (blästerluft) till masugn
Utveckladunder 1800-talet
Typerför masugnar: luftbälg, träkistor eller cylindrar

Blåsmaskiner för industrin tillverkas och säljs i dag av ett flertal leverantörer, t.ex. för industriellt behov: Atlas Copco eller Kaeser. Blåsmaskiner för industrin är ofta av typ deplacementskompressor: rotationskolvkompressor eller skruvkolvskompressor, även benämnda Roots kompressor. Andra blåsmaskiner arbetar med centrifugalprincipen t.ex. flerstegs centrifugalfläktar. Dessa ger en helt annan arbetskurva än "kompressorer" medan kompressorn har ett nästan konstant luftflöde, så har centrifugalfläktarna ett varierande flöde vid nästan konstant tryck. Flerstegs centrifugalfläktar säljs idag av ett flertal leverantörer, t.ex. Continental Industrie eller Siproma.

Blåsmaskin för masugnRedigera

 
Blåsmaskin konstruerad av Jonas Bagge. Användes för blästluft i masugnar i Sverige från cirka 1850 till 1910. Uppställd i Lesjöfors.

Tidiga (medeltida och senare) blåsmaskiner för blästerugn, smältugn och smide bestod av bälgar (spetsbälgar). Bälgarna drevs med trampning. Drivning med vattenhjul infördes för att få större luftflöde (se även blåsning).

Utvecklingen av masugnen under 1800-talet kräver större luftflöde. En typ av kraftigare blåsmaskiner består av träkistor, av vilka den ena rörde sig i den andra, med fjädrar till tätning [1] Den kallades Widholms efter konstruktören. En sådan ersatte en bälg i Häfla bruk 1809. [2] En lådliknande blåsmaskin i gjutjärn från 1839 renoverades och återfördes 2010 till Orrefors hammarsmedja i Småland [3]

Masugnarna utvecklades mot högre produktion i början av 1800-talet och behövde mer blästluft. Jonas Bagge konstruerade 1835 en cylinderblåsmaskin av gjutjärn för att öka blästluften till masugnar som kom att bli mycket använd. Mer än 150 blåsmaskiner av Bagges konstruktion byggdes [4]. Bagges blåsmaskin tillverkades av gjutjärn och bestod av tre stora cylindrar där luften komprimeras av kolvar. Kolvarna löper fram och åter i cylindrarna drivna av en vevaxel och var sin vevsläng liksom kolvarna i vanliga bilmotorerer. Det kunde vara enkelverkande som bara komprimerade luft i ena riktningen, eller dubbelverkande som komprimerade luft vid både fram och återgång av kolven. Dessa blåsmaskiner drevs vid denna tid av vattenkraft via ett vattenhjul. De enkelverkande blåsmaskinerna är alltid stående. Upptill samlas luften i en så kallad väderlåda för att ge ett utjämnat luftflöde. Dubbelverkande blåsmaskiner kan även vara liggande.

När ångmaskiner kom mer i bruk övergick man ofta från vattendrift till ångmaskinsdrift för att driva blåsmaskinen. Vattendriften hade ofta nackdelen att bäcken som ledde vattnet inte hade tillräckligt med flöde året runt, utan kanske bara några månader på våren.

I dag kan man se och uppleva blåsmaskinerRedigera

Det finns restaurerade blåsmaskiner som används i drift. Karmansbo kör årligen lancashiresmedjan under järnets dag varvid även blåsmaskinen är i drift. Här finns en film från järnets dag 2009 som även visar två Bagges blåsmaskiner vid 3:42 [5]

Blåsmaskiner i rörelse demonstreras även i Engelsbergs bruk, Olofsfors bruk och i Storbrohyttan som hör till Filipstads bergslag. Här är en youtubefilm från invigningen i Storbrohyttan 2009:[6] Blåsmaskinen på Åminne bruk är renoverad och åter i drift 2012. [7]

Det finns många Bagges blåsmaskiner på ursprunglig plats, till exempel i Flatenbergs hytta eller uppställd utomhus som i Lesjöfors.[8]

ReferenserRedigera

  1. ^ Blåsmaskin i Nordisk familjebok 1905 sidan 807 (inskannad av runebergsprojektet) http://runeberg.org/nfbc/0438.html
  2. ^ Widholms blåsmaskin i Svenska kulturbilder första utgåvan femte bandet (del IX och X)/131(inskannad av runebergsprojektet) http://runeberg.org/kulbild/1-5/0141.html
  3. ^ Lådliknande blåsmaskin i Orrefors hammarsmedja http://www.valkommentillorrefors.se/Hammarsmedjan1.pdf Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Jonas Bagge i Nordisk familjebok 1905, sidan 659 (inskannad av runebergsprojektet) http://runeberg.org/nfbb/0364.html
  5. ^ Karmansbo järnets dag 2009 youtubefilm http://www.youtube.com/watch?v=gQNQcxEhcTM
  6. ^ Invigning av den renoverade blåsmaskinen i Storbrohyttan http://www.youtube.com/watch?v=MnNm3BwIOdg
  7. ^ Renoverad blåsmaskin Åminne bruk http://byggnadsvardjonkoping.wordpress.com/2012/09/11/blasmaskinen-pa-aminne-bruk-ar-ater-i-drift/ Arkiverad 2 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Lesjöfors bruk (bild på blåsmaskin utomhus)”. Bergshanteringen i Filipstads bergslag. Filipstads bergslag. 3 oktober 2002. http://www.filipstadsbergslag.com/hyttorbruk/bruk/lesjofors.html. Läst 3 augusti 2017. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera