Bjurseleklöver är en mycket härdig och uthållig sorts rödklöver med utmärkt övervintringsförmåga för fleråriga vallar i inre och norra Norrland.

Klövern har fått sitt namn från byn Bjursele i Norsjö kommun, Västerbotten, där sorten har sitt ursprung. Bjurselestammen antas ha tillkommit runt förra sekelskiftet. Enligt vad gamla jordbrukare berättat är denna stam sannolikt av norskt ursprung[1]. En klöverfröodlare i Bjursele uppger [2][3] att hans farfar hade samlat in frö av vildväxande rödklöverplantor och sedan uppförökat dessa. Denna uppförökning fortsattes av sonen och därefter av sonsonen. Ingen av dem gjorde något inköp av rödklöverutsäde utan höll sig till sin hemmaproducerade rödklöver, som blivit alltmer känd under namnet Bjurseleklöver.

Ovanstående uppgifterna om Bjurseleklöverns ursprung kan båda vara riktiga.[4] Inköp av vallutsäde till Norrlands inland från Norge har förekommit långt tillbaka. Härdiga lokalstammar av rödklöver har också länge funnits i Tröndelag, 63:e-65:e breddgraden. [5][6]

Källor redigera

  1. ^ Gustafsson, N.E. 1959. Bjurseleklövern - en stam av stort värde. Hushållningssällskapets tidskrift Västerbotten 5, 122-123. Umeå.
  2. ^ Friberg, I. 1966. Intervjuer angående ursprunget till Bjursele rödklöver. Opublicerat material.
  3. ^ Friberg, I. 1989. Intervjuer angående ursprunget till Bjursele rödklöver. Opublicerat material.
  4. ^ Friberg I. (1991) Rödklöver i norra Sverige. Interna publikationer - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtodlingslära, nr 5. SLU, Institutionen för växtodlingslära. ISSN 1100-1194, ISRN SLU-VOL-IBP-5-SE
  5. ^ Jetne, M. 1973. Grasboka 55-62, 94-117. Oslo. Jordbruksräkningen 1956. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån. Stockholm. Jordbruksstatistisk årsbok 1968-1974, 1989. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån. Stockholm.
  6. ^ Lomakka, L. 1960. Norra Fennoskandias lantbruk del 2. Nordisk Jordbruksforskning, Supplement 3, 45-66. Stockholm.