Rödklöver (Trifolium pratense L.) är en flerårig ört. Den är den mest odlade ärtväxten i Sverige, där den har odlats sedan 1700-talet, och används som numera ensilerad vallväxt.

Rödklöver
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteKlöversläktet
Trifolium
ArtRödklöver
T. pratense
Vetenskapligt namn
§ Trifolium pratense
AuktorL., 1753
Varieteter

Trifolium baeticum Boiss.
Trifolium sativum (Schreb.) Crome
Trifolium sativum ssp. praecox Bobrov

Synonymer

Trifolium borysthenicum Gruner
Trifolium bracteatum Schousb.
Trifolium lenkoranicum (Grossh.) Roskov
Trifolium pratense var. lenkoranicum Grossh.
Trifolium ukrainicum Opperman


Rödklövern är delstatsblomma i Vermont, USA.

Beskrivning redigera

Stjälken är rak och kan bli upp till fem dm hög. Den har tredelade blad och har oftast ljusare fläckar på småbladen. Blomhuvudena är runda med rödrosa eller ibland vit färg. De sitter oftast ensamma, men kan förekomma två och två.

Rödklöver blommar mellan juni och augusti.[1]

Importerat rödklöverfrö har ofta varit orent. Därför har närliggande arter rotats i närheten av den rena rödklövern. Dessa arter har bildat hybrider, som i sin tur beblandat sig med varandra. Detta har medfört att rödklöver finns i många varianter med snarlika utseende, svåra att särskilja.

 
Skogsklöver
 
Alpklöver

Förväxlingsarter redigera

  • Skogsklöver, Trifolium medium L., 1759, 1761. Särskiljande drag är att den sprids med utlöpare, och därför förekommer i stora bestånd. Dess stjälk är krokig, och blomhuvudena skaftade. Stiplerna är smalare än hos rödklöver.
  • Alpklöver, Trifolium alpestre L., 1763 är sällsynt. Särskiljande drag är foder med tjugo nerver, smala småblad och oftast ogrenad stjälk.

Habitat och biotop redigera

I Sverige odlas rödklöver i hela Götaland och Svealand. Rödklöver växer på åkrar, ängar, stränder och i skogar. Jordmånen bör vara pH = 6,6 … 7,6.

Användning redigera

I jordbruket har i Sverige rödklöver odlats som vallväxt sedan mitten på 1700-talet; mer allmänt sedan mitten på 1800-talet.

Numera skördas den och ensileras innan den blommar, vilket illa drabbat bl a klöverhumlan (Bombus distinguendus).

Rödklöver är den mest odlade ärtväxten i Sverige.[2]

På grund av rödklöverns höga proteininnehåll är den en eftertraktad vallgröda. Dessutom är den mycket vädertålig och dess rötter ger en gynnsam miljö till bakterier (Rhizobium trifolii)[3] vilka binder kväve ner i jordarna och således ökar näringstätheten för växterna.

Rödklövern är diploid men 1968 togs tetraploida varianter fram[4], dessa har ökad biomassa och är mer tåliga för väder och mot sjukdomar. Dessutom är tetraploida sorter mer mottagliga för självpollinering utan att öka risken för inavelsdepression[5].

Färska blommor och småskurna blad kan användas i sallader. Den välsmakande nektarn kan sugas ut från blomman.

Blommorna kan torkas och malas till mjöl. Detta har enligt Carl von Linné varit vanligt på Irland under nödår.

Odla rödklöver redigera

 
Rödklöver i blomning

Det finns flera sorters rödklöver med olika utvecklingskurvor. Skillnaden ser man på blomningstiden. Det finns sena, medelsena och tidiga sorter. Men rödklövern överlever sällan mer än två till tre år i skördesystemet. Den drabbas även lätt av olika sjukdomar som rotröta och klöverröta. Timotej och rödklövern ska man helst odla tillsammans då de har liknande tillväxtrytm med stor tillväxt på våren och svagare återväxt. Genom att använda rödklöver i vallen så ökar proteininnehållet med hjälp av biologisk kvävefixering. Det är ett lönsamt sätt att öka proteininnehållet i djurfoder.

Rödklövern ställer inte så stora krav på jordmånen, men man bör undvika de torraste odlingslägena. Trots att rödklövern har en djup pålrot är det viktigt med bra vattenförsörjning när det börjar att blomma ut.

I södra Götaland fungerar tidiga sorter bra medan medelsena och sena sorter är bäst i de mellersta och norra delarna av Sverige där växtsäsongen är lite kortare.[2]

Namn redigera

  • Släktnamnet Trifolium är latin och betyder tre blad.
  • Artepitetet pratense är också latin, och kommer från pratum, som betyder äng. Pratense betyder sålunda ”som växer på ängar”.[6]

Bygdemål redigera

I svenska bygdemål förekommer bland annat följande benämningar:

Bilder redigera

Referenser redigera

  • Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken.

Noter redigera

  1. ^ ”Rödklöver”. NatureGate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kukkakasvit/rodklover-sv. Läst 7 maj 2015. 
  2. ^ [a b] ”Odling av Rödklöver”. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/vall/vallarter/rodklover.4.38653d251424e048bcd51b.html. Läst 7 maj 2015. 
  3. ^ Robinson, A. C. (1969). ”Host selection for effective Rhizobium trifolii by red clover and subterranean clover in the field” (på engelska). Australian Journal of Agricultural Research 20 (6): sid. 1053–1060. doi:10.1071/ar9691053. ISSN 1444-9838. https://www.publish.csiro.au/ar/ar9691053. Läst 24 september 2020. 
  4. ^ ELLERSTRÖM, S.; SJÖDIN, J. (2009-09-02). ”FREQUENCY AND VITALITY OF ANEUPLOIDS IN A POPULATION OF TETRAPLOID RED CLOVER”. Hereditas 55 (2-3): sid. 166–182. doi:10.1111/j.1601-5223.1966.tb02045.x. ISSN 0018-0661. http://dx.doi.org/10.1111/j.1601-5223.1966.tb02045.x. Läst 24 september 2020. 
  5. ^ Westgate, J. M. (1915). Red-clover seed production : pollination studies /. U.S. Dept. of Agriculture,. http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.108292. Läst 24 september 2020 
  6. ^ ”Den virtuella floran”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifpra.html. Läst 7 maj 2015. 
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1] sida 244
  8. ^ Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran, Rödklöver [2]

Se även redigera

Externa länkar redigera