Betygsinflation används på två sätt: glädjebetyg: (1) tilldelning av högre betyg än studenter förtjänar, vilket ger en högre medelbetyg som ges till studenter; och (2) tendensen att tilldela gradvis högre akademiska betyg för arbete som skulle ha fått lägre betyg tidigare.

Betygsinflation diskuteras ofta inom utbildning i USA och till GCSE:s och A-nivåer i England och Wales. Det är också en fråga i många andra länder, som Kanada, Australien, Nya Zeeland, Frankrike, Tyskland, Sydkorea, Sverige och Indien.[1][2][3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Gunn, Andrew (25 May 2018), The university grade inflation debate is going global, University World News, http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20180523095429859#., läst 30 maj 2018 
  2. ^ Baker, Simon (28 June 2018), Is grade inflation a worldwide trend?, World University Rankings, https://www.timeshighereducation.com/features/grade-inflation-worldwide-trend, läst 13 juli 2018 
  3. ^ ”Skolkonkurrens skapar betygsinflation - Skolverket”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/skolkonkurrens-skapar-betygsinflation. Läst 25 augusti 2019.