Bernhard Österman

svensk målare, tecknare, grafiker och överintendent

Gustaf Bernhard Österman, född den 11 januari 1870 i Västra Vingåker, död 10 mars 1938 i Stockholm, var en svensk målare, tecknare, grafiker och överintendent samt konstnären Emil Östermans tvillingbror.

Bernhard Österman
Gustaf Bernhard Österman - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Bernhard Österman kring sekelskiftet 1900
Född11 januari 1870
Västra Vingåker, Södermanland
Död10 mars 1938 (68 år)
Stockholm
BegravningsplatsNorra begravningsplatsen[1]
NationalitetSverige Sverige
Konstnärskap
FältMåleri
MotivPorträtt
UtbildningKungliga Akademien för de fria konsterna och Konstfack
Redigera Wikidata
Bernhard Österman (till vänster) och gravören Erik Lindberg porträtterade av Östermans bror Emil Österman.

BiografiRedigera

Han var son till färgeriverkmästaren Carl Ludvig Andersson och Emelie Österman och gift från 1912 med Hilda Wessén samt tvillingbror till Emil Österman. Tvillingbrodern hade redan påbörjat studier vid Konstakademien när Bernhard Österman kom till Stockholm och började på Tekniska skolan för att förbereda sig för Konstakademien. Under tiden på Tekniska skolan målade han porträtt efter fotografier för att försörja sig. Han antogs som elev vid Konstakademien och studerade där 1892–1895. Under 1896 studerade han etsningstekniker privat för Axel Tallberg och utförde då ett etsat porträtt av Carl Santesson. Båda bröderna fick goda vitsord under studierna på akademien. Upprepade gånger tog styrelsen och läroverksnämnden till protokollet uttalande om "sin synnerliga tillfredsställelse" med inlämnade elev- och stipendiearbeten. Bernhard tilldelades också Konstakademiens kungliga medalj. Senare fick han det statliga resestipendium om 3 000 kronor under tre år som brodern tidigare fått. Han vistades i Nederländerna, Belgien, Frankrike, Italien och Tyskland 1897–1901. Under akademitiden betonade och specialstuderade han historiemåleriet men kom efter sin utlandsvistelse uteslutande att arbeta som porträttmålare. Båda bröderna etablerade sig som porträttmålare i Stockholm och hade 1903 en gemensam utställning, där dock kritiken inte var den bästa.

Bernhard Österman reste senare utomlands och vistades åtskilliga år i Paris, där han hade ateljé. Han ansågs vara en begåvning av stora mått. För den fattige och föräldralöse skräddareleven och bodbetjänten från Södermanland började en sagolik karriär när han slog igenom på kontinenten. Han hade stor framgång som porträttmålare, blev medlem av Konstakademien 1907 och hovintendent 1919. Karriären kulminerade i hans utnämning till överintendent 1933. Han vann tidigt erkännande utomlands och tilldelades en medalj vid utställningarna i St. Louis 1904 och München 1905 samt utsågs till hedersledamot i Société nationale des beaux-artsn i Paris. Förutom debututställningen i Stockholm tillsammans med sin tvillingbror 1903 ställde han ut separat på Konstakademien 1916, 1931 och 1935 samt i London 1928, Philadelphia 1928, Washington 1931. Han medverkade från 1898 under en följd av år i samlingsutställning arrangerade av Svenska konstnärernas förening, samt i Schulteutställningen i Berlin 1906, Baltiska utställningen i Malmö, den svenska konstutställningen på Charlottenborg i Köpehamn 1916 samt en porträttutställning på Nordiska bokhandeln i Stockholm 1922.

Österman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Efter hans död överlämnade Hilda Österman (1880–1950), född Wessén,[3] år 1948 makens konstnärliga kvarlåtenskap till Sörmlands museum i Nyköping. Österman finns även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[4], Örebro läns museum[5], Skoklosters slott[6], Uppsala universitet, Malmö museum, Smålands museum och Nationalmuseum[7] och Konstakademien, Östasiatiska samlingarna, Vetenskapsakademien[8], Hallwylska museet i Stockholm och Franska senatens bibliotek med ett porträtt av generalen Maxime Weygand.

Bernhard Östermans porträtt (urval)Redigera

 
Reinhold H.J. Rudbeck, en kopia i Edsbergs slott, utförd efter Bernhard Österman.

I kronologisk ordning:

ReferenserRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Österman,Bernhard, 1904–1926.
  • Sten Boëthius: Bernhard Österman, En presentation med anledning av donation till Södermanlands Länsmuseum 1948

NoterRedigera

  1. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Österman, Gustaf Bernhard, läs online, läst: 5 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Dödsruna i Dagens Nyheter 7 maj 1950 sid.17
  4. ^ Göteborgs konstmuseum
  5. ^ Örebro läns museum
  6. ^ Skoklosters slott
  7. ^ Bernhard Österman i Nationalmuseumets samlingar
  8. ^ Kungl. Vetenskapsakademiens porträttsamling, 2015, sidorna 105, 106, 155 och 161, Libris 17064314

Externa länkarRedigera