Bengt Segerson
Bengt Holger Segerson, född 6 september 1914 i Långsele församling, Västernorrlands län, död 24 mars 1992 i Göteborgs Masthuggs församling, Göteborg[1] , var en svensk socialist, vänsterpartist och frivillig i spanska inbördeskriget.
Biografi redigera
Segersons far var järnvägare och familjen flyttade runt, men landade till sist i Helsingborg, där han växte upp.
Under ungdomen blev Segerson politiskt aktiv och medlem i Kilbompartiets ungdomsklubb. År 1937 reste han till Spanien för att ansluta till de Internationella brigaden av som stred i Spanska inbördeskriget på republikens sida. Han blev politisk kommissarie i ett kompani som var döpt efter riksdagsmannen Georg Branting, son till Hjalmar Branting och ordförande i den svenska Spanienkommittén.[2] Efter en stridsskada fick han 1938 åka hem till Sverige.
Efter hemkomsten från Spanska inbördeskriget 1938 träffade han Greta Segerson samt blev medlem i Sveriges kommunistiska parti.[3] De gifte sig 1940.
Under andra världskriget internerades Segerson i Öxnered, ett av de läger där kommunister och socialdemokrater under krigsåren hölls instängda.[3]
Eftermäle redigera
Jonas Sjöstedt har skildrat Bengt och Greta Segersons liv i intervjuboken Masthugget, Moskva, Madrid. Sjöstedt har även sammanställt boken Brev till en broder! där Bengt Segersons brev till Sverige från Spanska inbördeskriget publicerades.
Bibliografi redigera
- Segerson, Bengt; Sjöstedt Jonas (2009). Brev till en broder!: Spanienkämpen Bengt Segersons personliga skildring från det spanska inbördeskriget. Simrishamn: Svenska Spanienfrivilligas vänner. Libris 11723435. ISBN 9789163354397
- Om Segerson
- Sjöstedt, Jonas (2009). Masthugget, Moskva, Madrid: berättelsen om Bengt och Greta. Stockholm: Carlsson. Libris 11222784. ISBN 9789173312288
Noter redigera
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ Jonas Sjöstedt (2 maj 2009). ”Svenska brev från fronten”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/kaM8Rj. Läst 26 september 2023.
- ^ [a b] C.H. Hermansson (12 mars 2009). ”I socialismens tjänst”. Flamman. https://www.flamman.se/i-socialismens-tjanst/. Läst 26 september 2023.