Öppna huvudmenyn

Balthasar Russow

estnisk präst och författare
Russows Chronica der Provinz Lyfflandt. Titelblad till utgåvan 1578.

Balthasar Russow, född 1536[1] i Reval, död 23 eller 24 november 1600[2] på samma ort, var en av de viktigaste krönikeskrivarna i Livland och Estland.[3]

Innehåll

BiografiRedigera

Balthasar Russow (även Rüssow eller Ruessow) föddes under blygsamma förhållanden i Reval. Flera historiker har diskuterat frågan om Russow hade tyskt eller estniskt ursprung. Under åren 1559 till 1562 studerade han vid Akademin i Stettin i Pommern. Russow avslutade sina studier med en magistergrad. En kort tid uppehöll han sig i Wittenberg och Bremen innan han på grund av sin fars bortgång återvände till Reval. År 1563 blev han diakon. Från 1566 till sin död 1600 var han en ansedd luthersk pastor i den estniska stadsförsamlingen vid Helgeandskyrkan (på estniska Pühavaimu kirik) i Reval.

FamiljRedigera

Balthasar Russow var gift tre gånger: först med Elsbet Ganander (1571), sedan med Margarethe (1582), dotter till biskopen i Reval Johannes Robertus von Geldern, och slutligen med köpmansdottern Anna Bade (1593), en styvdotter till rådmannen och borgmästaren i Reval Heinrich von Lohn.

”Chronica der Provinz Lyfflandt”Redigera

Balthasar Russow är framför allt känd för sin Chronica der Provinz Lyfflandt. Verket trycktes första gången år 1578 i Rostock och sålde snabbt slut. År 1584 utkom i Barth en andra, omarbetad upplaga. I sin krönika beskriver Russow Livlands historia från 1100- till 1500-talet. Den är avfattad på lågtyska. Han beskriver särskilt utförligt Livländska ordens nedgång och det livländska kriget (1558–1583). Krönikan är en av de viktigaste källorna till områdets historia. Russow är mycket kritisk mot det livländska överskiktet och dess låga moral men han beskriver också de estniska bönderna som obildade och fångade i hednisk tradition.[4] De värvade knektarnas härjningar under det livländska kriget beskriver han utförligt. Han hyser dock sympatier för Sverige som ny regional makthavare.

KällutgåvorRedigera

  • Scriptores rerum Livonicarum. Sammlung der wichtigsten Chroniken und Geschichtsdenkmale von Liv-, Ehst- und Kurland, in genauem Wiederabdrucke der besten, bereits gedruckten, aber selten gewordenen Ausgaben. Erste Lieferung. Eduard Frantzen's Verlags-Comptoir, Riga und Leipzig 1846.
  • Balthasar Rüssow's Livländische Chronik. Aus dem Plattdeutschen übertragen und mit kurzen Anmerkungen versehen von Eduard Pabst. Reval 1848.
  • Russow, B: Revals belägring 1570 och 1577, efter en samtidig Balthasar Russows skildring. Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 8 (1854), s. 240-247, Helsingfors
  • Russow, B: Liivinmaan kronikka 1584, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2004, Helsinki, ISBN 951-746-652-8

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ osäkert, enligt andra källor 1542
  2. ^ enligt gregorianska kalendern 3 eller 4 december 1600
  3. ^ Miljan, Toivo (2004). Historical Dictionary of Estonia. Scarecrow Press. sid. 426. ISBN 0-8108-4904-6. http://books.google.com/books?id=XKWRct15XfkC&pg=PA426&dq 
  4. ^ Muir, Edward (2005). Ritual in Early Modern Europe. Cambridge University Press. sid. 102–03. ISBN 0-521-84153-4. http://books.google.com/books?id=sLsJm5tp-AwC&pg=PA102 

KällorRedigera

Originalartikeln stöder sig på:

  • Paul Johansen: Balthasar Rüssow als Humanist und Geschichtsschreiber. Bearb. von Heinz von zur Mühlen. Böhlau, Köln 1996 (= Quellen und Studien zur Baltischen Geschichte 14). ISBN 3-412-08795-5.
  • Jaan Kross: Balthasar Russow – ajalugu ja romaan. I: Keel ja Kirjandus 1987/3.