Balfour Stewart, född den 1 november 1828 i Edinburgh, död den 19 december 1887 nära Drogheda, var en skotsk fysiker.

Balfour Stewart
Född1 november 1828[1][2][3]
Edinburgh
Död19 december 1887[1][2][3] (59 år)
Drogheda, Irland
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
Saint Andrews-universitetet
SysselsättningFysiker, meteorolog, författare[4]
Befattning
Ordförande, Manchester Literary and Philosophical Society (1887–1888)
ArbetsgivareUniversity of Manchester
Utmärkelser
Rumfordmedaljen (1868)[5]
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Stewart blev 1856 assistent hos den berömde geofysikern James David Forbes, som utövade stort inflytande på inriktningen av Stewarts utveckling. Stewart blev 1859 direktör för observatoriet i Kew och 1870 professor i fysik vid Owens College i Manchester. År 1868 erhöll han Rumfordmedaljen för viktiga undersökningar angående Prévosts lag om ömsesidig strålning, varvid han påvisade, att värmestrålningen utgår inte endast från kropparnas yta, utan även finns i kroppens inre delar, samt bevisade likheten mellan en kropps absorptions- och dess strålningsförmåga. Som ledare av Kew-observatoriet utförde han viktiga undersökningar i meteorologi och jordmagnetism. Han utgav en mängd avhandlingar i spektralanalys, värmelära med mera. Bland hans skrifter märks An elementary treatise on heat (1866; 3:e upplagan 1876), avhandlingen The conservation of energy (1873; 4:e upplagan 1878), The unseen universe (tillsammans med Tait, 1875; 6:e upplagan 1876) med flera.

Källor redigera

Tryckta källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Balfour Stewart, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Balfour Stewart, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]