Azawad
Azawad (tamashek, arabiska: أزواد) är en sedan 2012 en självutropad stat i nordvästra Afrika, självständig efter ett tuaregiskt uppror i Mali.[2]
| Azawad ⴰⵣⴰⵓⴷ[1] دولة أزواد المستقلة État indépendant de l'Azawad |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Valspråk: Enighet, Rättvisa, Frihet | ||||
.svg) |
||||
| Huvudstad (även största stad) | Gao | |||
| Officiellt språk | tuaregiska, franska | |||
| Statsskick | republik | |||
| - | President | Bilal Ag Acherif | ||
| Självständighet | från Mali | |||
| - | Deklarerad | 6 april 2012 | ||
| Area | ||||
| - | Totalt | 820 000 km² (-) | ||
| Befolkning | ||||
| - | års uppskattning | 1 300 000 (-) | ||
| - | Befolkningstäthet | 1,59 inv./km² (-) | ||
| Tidszon | UTC+0 | |||
| Landsnummer | 223 | |||
Huvudstad och största stad är Gao. Azawad har en landgräns strax öster om staden Mopti i Mali med en linje från Mauritanien till Burkina Faso.
Azawad uppskattas ha knappt 7 miljoner invånare. Landet saknar internationellt erkännande och betraktas fortfarande som en del av Mali. Azawad styrs av den islamistiska MNLA-gerillan med arabiska som huvudspråk till skillnad från södra Mali som har franska som huvudspråk och är kristet sedan kolonialtiden och huvudstaden Bamako. Frankrike hade 2012 cirka 3 500 soldater i Mali. Efter de franska truppernas tillbakadragande har soldater från flera västafrikanska länder ryckt in.
Konflikten[3]Redigera
MNLA består av tuareger som en längre tid kämpat för självständighet. Efter Muammar Gaddafis död återvände många tuareger som tjänstgjort i den libyska armén till Mali och kunde förstärka kampen för självständighet avsevärt.[2] Det resulterade våren 2012 i en militärkupp där regeringen avsattes. Den maliska armén besegrades och två tredjedelar av Malis yta erövrades av Azawad. Största delen av det nya landet – ca 70 procent – tillhör dock södra Sahara. Sharialagstiftning infördes och den nya regeringen föreslog en ny konstitution. På grund av omvärldens ogillande av konstitutionens antidemokratiska prägel återinfördes den tidigare konstitutionen från 1992, enligt vilken Azawad ska vara sekulär och garantera religionsfrihet.[4]
Tre rebellrörelser gick 2013 ihop för att bilda enad front mot Malis regering i fredsförhandlingar. De tre grupperna, som samlar tuareger och araber, var Nationella rörelsen för Azawads befrielse (MNLA), Azawads arabiska rörelse (MAA) och Högsta rådet för Azawads enighet (HCUA). De hade antagit en ”politisk plattform” samt bildat en förhandlingskommitté och ett gemensamt beslutsfattande organ. Uppgörelsen skulle godkännas inom rörelserna innan den trädde i kraft från 2014.
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2018-01)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ ”Mouvement National de Liberation de l'Azawad”. Mouvement National de Liberation de l'Azawad. Mouvement National de Liberation de l'Azawad. http://www.mnlamov.net/. Läst 10 januari 2018. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 april 2013. https://web.archive.org/web/20130414162546/http://www.mnlamov.net/. Läst 7 april 2012.
- ^ [a b] Palm, John. ”Kriget i Mali inne på sjätte året – gnistan kom från Libyen”. SvD.se. https://www.svd.se/kriget-i-mali-inne-pa-sjatte-aret--gnistan-kom-fran-libyen. Läst 4 juli 2017.
- ^ ”FACTBOX-'Azawad': self-proclaimed Tuareg state” (på engelska). Reuters AlertNet. 6 april 2012. Arkiverad från originalet den 14 september 2012. https://archive.is/20120914024935/http://www.trust.org/alertnet/news/factbox-azawad-self-proclaimed-tuareg-state/. Läst 20 januari 2018.
- ^ ”Mali, avsnittet "Religion"”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mali. Läst 20 januari 2018.