Axel Gyllenkrok (1888–1946)

svensk officer och sportskytt som deltog vid olympiska spelen 1912

Axel Walfrid Carl Gyllenkrok, född 9 augusti 1888 i Karlskrona, död 7 augusti 1946 i Stockholm, var en svensk friherre och militär.

Axel Gyllenkrok
Axel Gyllenkrok (1888–1946) FVMF.003262.jpg
Axel Gyllenkrok
Information
Född9 augusti 1888
Karlskrona, Sverige
Död7 augusti 1946 (57 år)
Stockholm, Sverige
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Flygvapnet
Tjänstetid1908-1938
GradÖverste

BiografiRedigera

Gyllenkrok blev underlöjtnant i Armén 1908 vid Svea livgarde (I 1). År 1925 genomgick han en utbildning vid Flygspanarskolan på Malmen, och år 1927 hade han överförts till Flygvapnet. Han kom under åren 1926 till 1932 både utbilda sig inom flygtjänstgöring samt vara verksam som lärare vid Krigshögskolan. År 1932 tillträdde han som chef för Tredje flygkåren (F 3). År 1934 lämnade han Flygvapnet och återgick till Armén, och befordrades till major vid Livregementets grenadjärer (I 3). År 1936 befordrades han till överstelöjtnant, och tillträdde som tillförordnad sekundchef för Livregementets grenadjärer. Den 1 juli 1937 befordrades han åter igen, denna gång till överste och tillträdde som chef för Hallands regemente (I 16), där han var verksam under ett år, fram till sin uppmärksammade avgång den 1 juli 1938.

Han ansågs vara en duglig officer med höga ideal, stora ambitioner och erkännande som trupputbildare och instruktör, men var en komplicerad personlighet. Hans obalanserade temperament parat med långsinthet och oresonlighet kom att negativt prägla hans yrkesgärning. Detta var även i kombination med en raljant, sarkastisk jargong och ett svavelosande språkbruk som stötte folk.[1]. För sina medvetet nedlåtande offentliga provokationer blev han flera gånger ställd inför krigsrätt. Hans chefsperiod vid Hallands regemente blev kort, då han av löjtnant Nils Strömbom efter endast tre månaders tjänst, i september 1937, på nytt anmäldes till militieombudsmannen för en rad bryska tjänsteförseelser vid sitt nya regemente. Efter ännu en i pressen mycket uppmärksammad krigsrättsprocess dömdes Gyllenkrok till suspension och förlorade sin dåvarande position under två månader, bland annat för att ha "smädat, hotat och kränkt underlydande och tillrättavisat befäl inför trupp". Han överfördes därvid till reservstat.[2]

Gyllenkrok ingick i den grupp som kallades Jungjuntan, och kom även att ingå i den så kallade Antingen-Eller-gruppen. Han var mycket aktiv som militärstrategisk debattör och ägnade tiden efter sin avgång från aktiv tjänst åt författarskap. Gyllenkrok invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1943.[3] Han blev riddare av Svärdsorden 1929[4] och kommendör av andra klassen av samma orden 1942[5].

Axel Gyllenkrok var son till kommendören friherre Axel Gyllenkrok och Elin Frick. Han var ogift. Han är gravsatt i Blädinge kyrka i Småland.

Bibliografi (i urval)Redigera

  • Exempel på ett reglemente för infanteriets stridutbildning och uppträdande i strid (1923)
  • Det nutida flygvapnet (1929)
  • Arméns krigsberedskap. Några inlägg i frågan (1938)
  • Synpunkter rörande utbildning. Grundläggande utbildning (1943)
  • Partisankrig (1943)
  • "Några tankar om utbldning och taktik – särskilt då en icke krigsvan armé kommer att stå mot en krigsvan" (Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar 1944)
  • Partisankrig i snö, skog och berg (1945)
  • Utan uppdrag i Moskva (1945)
  • Tysk krigföring (1946)

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bengt Holtze i Svenskt biografiskt lexikon band XVII.
  2. ^ Göran Nilzén, Den besvärlige Gyllenkrok. Överste Axel Gyllenkrok. 2017, s. 120–137.
  3. ^ Kungl. Krigsvetenskapsakademien i Sveriges statskalender 1945
  4. ^ Riddare av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1931bih
  5. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1945bih

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Emil Björnberg
Chef för Tredje flygkåren
1932-1934
Efterträdare:
Gösta von Porat
Företrädare:
Helge Jung
Tf. Sekundschef för Livregementets grenadjärer
1936-1937
Efterträdare:
Manne Brandel
Företrädare:
Gösta Bratt
Chef för Hallands regemente
1937-1938
Efterträdare:
Nils Bildt