Öppna huvudmenyn

Axel Elmlund

svensk skådespelare och amatörkonstnär

Axel Wilhelm Julius Elmlund, född 12 april 1838 i Stockholm, död där 23 november 1901, var en svensk skådespelare, balettdansör och amatörkonstnär.

Axel Elmlund
Axel Elmlund som Richard Sheridan.
Axel Elmlund som Richard Sheridan.
FöddAxel Wilhelm Julius Elmlund
12 april 1838
Stockholm, Sverige
Död23 november 1901 (63 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1856-1891

Titelrollen i Hernani.

Innehåll

BiografiRedigera

Han var son till skomakarmästaren Sven Axel Elmlund och Christina Dorothea Wilhelmina Björkman. Han gifte sig aldrig.

Han blev 1850, vid elva års ålder, elev vid Kungliga Baletten. Elmlund var från 1855 till 1891 anställd vid De kungliga teatrarna. Han var engagerad vid Kungliga Baletten 1855-61: som figurant 1855-58 och som pantomimdansör 1858-61. Han betraktades som en talangfull dansare av August Bournonville, som ska ha beklagat Elmlunds beslut av att avbryta en lovande danskarriär för att i stället ägna sig åt skådespel.

Han blev 1856 även elev som talskådespelare, och var 1858-91 också anställd som skådespelare vid Dramaten; från 1864 som premiäraktör. Under säsongen 1888—89 var medlem av Dramatiska teaterns styrelse (under den s. k. associationen). Han var även verksam som regissör.

Axel Elmlund berömdes för sin hållning och kroppspråk på scen, en fördel han ansågs ha från sin balettträning, och gjorde också intryck genom sitt stiliga utseende. Han fick ofta spela hjälterollerna i romantiska tragedier, där han ansågs vara bäst och där han i många år betraktades som en av de främsta, men spelade även Shakespeare. Hans stil ska dock ha varit starkt knuten till den romantiska erans skådespel och ha passat mindre väl till den nya realism som så småningom trängde ut romantikerdramerna på Dramatens scen.

Hans kanske mest berömda roll var den germanske fäktaren Thumelicus i »Fäktaren från Ravenna», en roll han ofta fick upprepa. Bland hans många roller märks Coriolanus, Antonius i Antonius och Kleopatra, Leontes i En vintersaga, Othello, Torquato Tasso, Karl Moor i Rövarbandet, Max Piccolimi i Wallensteins död, titelrollen i Hernani, Richard Sheridan, Thumelicus i Fäktaren i Ravenna, Cajus Graccus, Stephenson i En arbetare, Bengt Lagman i Bröllopet på Ulfåsa, Sigurd i Kämparna på Helgeland, Nils Lykke i Fru Inger till Östråt, Rank i Ett dockhem, Manders i Gengångare, Wangel i Frun från havet och Bothwell i Bjørnstjerne Bjørnsons Maria Stuart.

Han mottog Litteris et artibus 1892.

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1868 Karl XII Lejonet vaknar
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[1]
1876 Cajus Gracchus Cajus Gracchus
Adolf von Wilbrandt
Kungliga Dramatiska Teatern[2]
Edvard Sten, löjtnant Dagtingan
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Nils Pastorsadjunkten
Anne Charlotte Leffler
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
Sigurd Härmännen på Helgoland
Henrik Ibsen
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1889 En för bägge och bägge för en
Emma Gad
Kungliga Dramatiska Teatern[6]

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 30 november 1868. http://tidningar.kb.se/4112678/1868-11-30/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 september 2016. 
  2. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-18/3417/3. Läst 11 augusti 2015. 
  3. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/3. Läst 13 augusti 2015. 
  4. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-29/3578/3. Läst 15 augusti 2015. 
  5. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-02/3580/2. Läst 16 augusti 2015. 
  6. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera