August von Düben

svensk friherre och maskiningenjör

Gustaf Henrik August von Düben, född den 13 januari 1813 i Stockholm, död där den 19 mars 1867,[2] var en svensk friherre, maskiningenjör och riksdagsledamot för ridderskapet och adeln.[3]

August von Düben
Född13 januari 1813[1]
Stockholm[1]
Död19 mars 1867[1] (54 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningMaskiningenjör, ledamot av Sveriges ståndsriksdag
MakaAdamina von Vegesack[1]
BarnGunilla von Düben (f. 1862)
Joakim Akilles von Düben (f. 1864)
FöräldrarAnders Gustaf von Düben
SläktingarVilhelm von Düben (syskon)
Viktor von Düben (syskon)
Cesar von Düben (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Vasaorden (1866)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

von Düben föddes som son till Anders Gustaf von Düben och C. M. Eckhardt. Vidare var han sonson Henrik Jakob von Düben. Han genomgick bergsskolan i Falun. Därefter blev han maskiningenjör vid maskinavdelning inom Statens Järnvägar. Han tjänstgjorde under en längre tid vid utländska järnvägars lokomotivavdelningar och reparationsverkstäder.[4]

von Düben var gift två gånger. Han var först gift med sin kusin Henriette von Düben, från vilken han skildes, han ingick sitt andra äktenskap med Adamina von Vegesack, dotter till Ernst von Vegesack. I äktenskapet med Adamina von Vegesack blev han far till Joakim Akilles och författaren Gunilla von Düben.

Utmärkelser redigera

[Redigera Wikidata]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] Adelsvapen-Wiki.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Död:”. Post- Och Inrikes Tidningar. 21 mars 1867. https://tidningar.kb.se/8206782/1867-03-21/edition/144010/part/1/page/4/?q=%22August%20von%20Duben%22. 
  3. ^ ”Stockholm den 28 April.”. Friskytten. 29 april 1857. https://tidningar.kb.se/2592847/1857-04-29/edition/156026/part/1/page/2/?q=%22August%20von%20Duben%22. 
  4. ^ Riksdagsdokument C12C71 /   - Riksdagens protokoll 1868:71 , 27 januari 1868 - Friherre von Duben, hvilken tillförene dels -såsom ingeniör haft befattning med flera inhemska industriel företag och mekaniska verkstadsanläggningar, dels under en längre tid tjenstgjort vid utländska jernvägars lokomotivafdelningar och reparationsverkstäder