August Holmgren

svensk zoolog, främst inom entomologi

August Emil Algot Holmgren, född 10 november 1829 i Västra Ny socken, Östergötlands län, död 30 december 1888 i Stockholm, var en svensk zoolog, främst inom entomologi. Han var bror till Hjalmar, Albert och Frithiof Holmgren.

August Holmgren
Född10 november 1829[1][2]
Västra Ny församling[1], Sverige
Död31 december 1888[1][3] (59 år)
Hedvig Eleonora församling[1][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningOrnitolog, entomolog
FöräldrarAnders Holmgren
SläktingarArvid Ivar Achilles Holmgren (syskon)
Hjalmar Holmgren (syskon)[1]
Albert Holmgren (syskon)
Frithiof Holmgren (syskon)
Redigera Wikidata

Holmgren blev lärare i naturhistoria vid Skogsinstitutet där han utnämndes till lektor 1871. Han var entomologLantbruksinstitutet 1880-1886. Han gjorde värdefulla insatser, både som forskare och som praktisk entomolog. Hans många och omfattande arbeten över den stora och svårutredda insektsgruppen Ichneumonidae bland parasitsteklarna skaffade honom stort erkännande, och genom hans verksamhet utvecklades den praktiska entomologin i Sverige avsevärt. Holmgrens många skrifter över skadeinsekter så som De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna 1867, Om åkerns vanligaste skadeinsekter 1873, Trädgårdens skadedjur 1880 med flera, var av stor betydelse. Om Holmgrens mångsidiga intresse inom zoologin vittnar hans Handbok i zoologi som han skrev tillsammans med Hjalmar Widegren och som gavs ut i två band under åren 1865-1871.

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e] August E A Holmgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13744, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”August Emil Algot Holmgren”, Svenskt porträttgalleri : XXIII. Sällskapet Idun, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/13 (1885-1889), bildid: 00012483_00250, sida 610, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/13 SE/SSA/0006/F I/13, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 september 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 7 januari 2013, Libris-URI: 0xbfk20j1ggmp84, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera