Arvi Grotenfelt, född 1863 i Helsingfors, död 1941, var en finsk filosof.

Arvi Grotenfelt
Född1863[1][2][3]
Död1941[1][2][3]
Medborgare iFinland
SysselsättningPsykolog, filosof
ArbetsgivareHelsingfors universitet
Utmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden[4]
Riddare av Sankt Olavs orden[4]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Grotenfelt blev fil.dr 1888, docent i psykologi 1889, professor i teoretisk filosofi 1905 vid Helsingfors universitet. 1906–20 var han medredaktör för tidskriften Psyke.[5] Han blev en av grundarna till Finska vetenskapsakademin och Filosofiska föreningens ordförande 1905–36. Han var till Kustavi Grotenfelt.

Grotenfelt menar att historiografin alltid är värderande, redan i urval av källor och att detta hänger samman med historikerns weltanschauung, världsåskådning.

Grotenfelt riktade bl.a. kritik mot teorin om rasernas ojämlikhet. Han var bekant med Houston Stewart Chamberlain, vars idéer han starkt ogillade. Han riktar även kritik mot Arthur de Gobineaus idé om den ariska rasens överlägenhet.

Innan hade finländare varit oberörda om teorierna om sitt eget ursprung, och dess tänkt ringa värde. Men vid ingången till 1900-talet uppstod tanken att dessa kunde vara skadliga för dem, i samband med att Ryssland naggade storfustendömets autonomi i kanten och tankar på ett självständigt Finland föddes.

Grotenfelt medverkade under signaturen A. Gr. i Svensk uppslagsbok.[5]

Utmärkelser redigera

[Redigera Wikidata]

Publikationer redigera

  • Uuden ajan filosofian historia (2 bd, 1938)

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Arvi Grotenfelt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Libris, Arvi Grotenfelt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] opac.vatlib.it, Arvid Grotenfelt.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 7 mars 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932