Artur Szulc
svensk skribent
Artur Szulc, född 1 september 1976 i Szczecin i Polen (bosatt i Sverige sedan december 1981), är en polsk-svensk författare av populärhistoriska böcker och artiklar med fokus på Polen.[2]
| Artur Szulc | |
 | |
| Född | 1 september 1976 (47 år) Stettin |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[1] och Polen[1] |
| Sysselsättning | Författare, historiker[1] |
| Redigera Wikidata | |
Artur Szulc har en magisterexamen i historia och en gymnasielärarexamen med behörighet att undervisa i historia, svenska och filosofi. Hösten 1999 studerade han polsk 1900-tals historia vid universitetet i Gdańsk.
Szulc har regelbundet medverkat som skribent i numera nedlagda tidskrifter som Pennan & Svärdet, Militär Historia och Allt om Historia. Sedan flera år tillbaka är han återkommande recensent och skribent i Populär Historia.
Han har skrivit flera debattartiklar och gästkrönikor i Göteborgs-Posten[3] och magasin Opulens[4] samt bidragit med kommentarer åt P4 Skaraborg om polsk politik[5] och om Sverige i Radio Szczecin[6] och TVP3 Szczecin.[7]
Bibliografi[8] redigera
- Röster som aldrig tystnar. Tredje Rikets offer berättar (Prisma, 2005)
- Med förtvivlans mod. Kampen för Polen 1939-45 (Norstedts, 2008; häftad utgåva 2014)
- I Stalins våld. Sovjetunionens kuvande av östra Polen 1939-41 (Norstedts, 2010; häftad utgåva 2014)
- Marodörer, medhjälpare och mördare. Katolska och judiska polacker i nazisternas tjänst 1940-43 (Sivart förlag, 2012)
- "Judarna har vapen!". Upproret i Warszawa 1943 (Norstedts, 2013; häftad utgåva 2014)
- I skuggan av Auschwitz. Förintelsen 1939-1945 (Historiska media, 2015; pocket 2016)
- "Det tidigare judiska ghettot i Warszawa finns inte längre." SS-Brigadeführer Jürgen Stroops rapport till Himmler 1943, red. Martin Månsson, Simon Olsson, Artur Szulc (Vaktel förlag, 2016)
- Polens historia (Historiska Media, 2017; mjukbandsutgåva - danskt band - 2020)
- Koreakriget (Historiska Media, 2019; pocket 2021)
- Warszawaupproret 1944 (Historiska Media, 2021) ISBN 9789177895947
- Ungernrevolten (Historiska Media, 2023)
Antologier[9] redigera
- Med rätt att leda. En skrift om ledarskapets utmaningar (Försvarsmakten, 2010)
- Spektakulära kommandoräder - Från första världskriget till idag (Bokförlaget Semic, 2017; kartonnage 2018), red. Anders Frankson
- Norden under andra världskriget - Hotet från Hitler och Stalin (Bokförlaget Semic, 2018; kartonnage 2019), red. Anders Frankson
- Förrädare! - Att vinna krig med svek (Bokförlaget Semic, 2019; kartonnage 2020), red. Anders Frankson
- Sveriges andra världskrig - och kampen mot Hitler och Stalin i Norden (Bokförlaget Semic, 2021; kartonnage 2022), red. Anders Frankson
- Andra världskrigets värsta dåraktigheter, katastrofala strategier och felbeslut (Bokförlaget Semic, 2022), red. Anders Frankson
- Ryska krigsfiaskon - varför Putin, Stalin och andra diktatorer misslyckats militärt (Bokförlaget Semic, 2023), red. Anders Frankson
Utmärkelser redigera
- 2016 års konstnärliga POLONIKI-pris (utdelat av Nowa Gazeta Polska)
- 2019: Polska utrikesdepartementets medalj "Bene Merito".[10]
- 2022: Bohateron-priset i silver (i kategorin Eldsjäl)[11]
- 2023: Ambasador Polskiej Historii/Ambasador of Polish History (tilldelad av IPN).[12]
Stipendier m.m redigera
- Författarförbundet, punktstipendium ur Fotokopieringsfonden, 2010
- Författarfonden, 1-årigt arbetsstipendium (mindre), 2012
- Kulturrådets litteraturstöd, 2013 (beviljat för boken Marodörer, medhjälpare och mördare)
- Författarfonden, 1-årigt arbetsstipendium (större), 2014
- Författarförbundet, punktstipendium ur Fotokopieringsfonden, 2015
- Muzeum Historii Polski (Museet över Polens historia,Warszawa), arbetsstipendium, 2015
- Författarfonden, 2-årigt arbetsstipendium, 2016
- Kulturrådets litteraturstöd, 2019 (beviljat för boken Koreakriget)
- Författarfonden, 5-årigt arbetsstipendium, 2019
- Författarförbundet, punktstipendium ur Fotokopieringsfonden, 2020
Källor redigera
- ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 136878911, läst: 22 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Artur Szulc-arkiv”. Historiska Media. 13 oktober 2023. https://historiskamedia.se/forfattare/artur-szulc/. Läst 3 december 2023.
- ^ ”Senaste nyheterna från Artur Szulc”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/av/Artur%20Szulc. Läst 3 december 2023.
- ^ ”artur szulc - Opulens”. 1 februari 2023. https://www.opulens.se/?s=artur+szulc. Läst 3 december 2023.
- ^ Bicoli, Jusuf (15 oktober 2023). ”Polen går till val – författaren: Landet en viktig spelpjäs”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/polen-gar-till-val-forfattaren-landet-en-viktig-spelpjas. Läst 3 december 2023.
- ^ Radio Szczecin (20 juli 2023). ”Szwedzki historyk ocenia polską politykę ws. migrantów [WIDEO”] (på polska). Szwedzki historyk ocenia polską politykę ws. migrantów [WIDEO]. https://radioszczecin.pl/1,458804,szwedzki-historyk-ocenia-polska-polityke-ws-migr. Läst 3 december 2023.
- ^ Telewizja Polska S.A. ”Artur Szulc, historyk - 5.09.22” (på polska). szczecin.tvp.pl. https://szczecin.tvp.pl/62221546/artur-szulc-historyk-50922. Läst 3 december 2023.
- ^ ”LIBRIS - sökning: artur szulc”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=artur+szulc&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 5 december 2023.
- ^ ”Anders Frankson”. Semic. https://www.semic.se/forfattare/36868/anders-frankson/. Läst 5 december 2023.
- ^ ”Szwedzki historyk urodzony w Szczecinie odznaczony przez polskie MSZ” (på polska). Radio Szczecin. 24 juni 2019. https://radioszczecin.pl/6,390793,szwedzki-historyk-urodzony-w-szczecinie-odznaczo. Läst 5 december 2023.
- ^ ”Artur Szulc” (på polska). Bohateron. https://bohateron.pl/kandydaci/artur-szulc/. Läst 31 januari 2023.
- ^ Instytut Pamięci Narodowej. ”Artur Szulc” (på polska). Instytut Pamięci Narodowej. https://ipn.gov.pl/pl/aktualnosci/konkursy-i-nagrody/nagroda-ambasador-polskiej-his/2023/192424,Artur-Szulc.html. Läst 19 oktober 2023.