Arjeplogs församling
församling i Arjeplog-Arvidsjaurs i Luleå stift
Arjeplogs församling är en församling i Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat i Pite kontrakt i Luleå stift i Svenska kyrkan.[4] Församlingen omfattar hela Arjeplogs kommun i Norrbottens län.[5]
| Arjeplogs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Arjeplogs kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat[2] |
| Bildad | 24 september 1640 |
| av del av | Arvidsjaurs församling |
| Avskild från | Arjeplogs socken (1863) |
| Utbrutet | Silbojokks församling (1640) |
| Införlivat | Silbojokks församling (1777) |
| Medlemmar | 1 877 (67 %) ()[3] |
| Folkmängd | 2 785 ()[3] |
| Upphov till | Arjeplogs distrikt |
| Karta | |
 i Norrbottens län.  Arjeplogs församlings läge i Norrbottens län. | |
| Koordinat | 66°03′07″N 17°53′04″Ö / 66.05191°N 17.8845°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 250602 (–) |
| Pastoratskod | 110506 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010006 |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historik
redigeraFörsamlingen bildades den 24 september 1640. Samtidigt bildades Silbojokks och Nasafjälls församlingar, vilket innebär att den dåvarande församlingen omfattade ett mindre område än den nuvarande. Församlingen inrättades för samerna från Laisbyn och Granbyn från Umeå lappmark samt Tuorponbyn i Lule lappmark, som därigenom skulle knytas närmare till malmproduktionen i Nasafjälls silververk.[6]
1776 införlivades Silbojokks församling och Arjeplogs församling har därefter utgjort ett eget pastorat. Från 1928 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arjeplogs kbfd (250602) och Södra Bergnäs kbfd (250601).[7]
Pastorat
redigera- 24 september 1640 till 1700: Eget pastorat.
- 1700 till 1735: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur
- (enligt beslut den 26 juni 1734) 1735 till 1776: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Silbojokk.[8]
- 1776–2017: Eget pastorat.
- 2018–:Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[9]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Arjeplogs församling 1805–2015[10][11][12][13][14][15][16] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1805 | 669 | |||
| 1810 | 757 | |||
| 1820 | 804 | |||
| 1830 | 870 | |||
| 1840 | 945 | |||
| 1850 | 1 074 | |||
| 1860 | 1 207 | |||
| 1870 | 1 234 | |||
| 1880 | 1 352 | |||
| 1890 | 1 771 | |||
| 1900 | 2 325 | |||
| 1910 | 2 849 | |||
| 1920 | 3 183 | |||
| 1930 | 3 795 | |||
| 1935 | 4 113 | |||
| 1940 | 4 452 | |||
| 1945 | 4 928 | |||
| 1950 | 5 340 | |||
| 1955 | 5 711 | |||
| 1960 | 5 559 | |||
| 1965 | 5 032 | |||
| 1970 | 4 369 | |||
| 1975 | 4 192 | |||
| 1980 | 4 041 | |||
| 1985 | 3 927 | |||
| 1990 | 3 753 | |||
| 1995 | 3 697 | |||
| 2000 | 3 384 | |||
| 2005 | 3 159 | |||
| 2010 | 3 161 | |||
| 2015 | 2 885 | |||
| Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket. | ||||
Prästsläkten Læstadius
redigeraFörsamlingens tredje kyrkoherde blev Johan Læstadius (1615–1697) från Lästa i Ångermanland – den förste med detta släktnamn. Han efterträddes av sin son Johan Læstadius (1664–1730), som 1719 tillträdde tjänsten som kyrkoherde i bruksförsamlingen Silbojokk. Dennes son, som också hette Johan Læstadius (1700–1755), efterträdde sin far i Silbojokk innan han blev kyrkoherde i Arjeplogs församling 1734. Johan Læstadius d.y. blev farfar till Lars Levi och Petrus Læstadius.[17]
Kyrkoherdar
redigera| Ämbetstid[18] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1641–1642 | Petrus Turdinus | ||
| 1642–1662 | Johan Olai Hapstadius | ||
| 1662–1697 | Johan Nicolai Læstadius | 1615–1697 | |
| 1698–1719 | Johan Johansson Laestadius | 1664–1730 | |
| 1719–1731 | Sigvard Mårtenson Granberg | ||
| 1733–1735 | Erik Wallinder | ||
| 1735–1755 | Johan Læstadius | 1700–1755 | |
| 1758–1775 | Johan Öhrling | 1718–1778 | Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling. |
| 1775–1805 | Nils Eriksson Sundelin | 1725–1805 | |
| 1807–1822 | Nils Sundelin | 1770–1822 | |
| 1825–1853 | Carl Johan Fjellström | 1783–1853 | |
| 1857–1875 | Pehr Theodor Winnberg | ||
| 1875–1878 | Carl Nathanael Fjellström | ||
| 1879–1889 | Magnus Berlin | 1830–1916 | |
| 1889–1925 | Per Gustaf Calleberg | 1861– |
Kyrkor
redigeraSe även
redigeraKällor
redigera- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/250671000, läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ Bromé, Janrik (1923). Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia. Stockholm: Nordiska bokhandeln. sid. 181–186. Libris 410491
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Bylund, Erik (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 = The colonization of Pite lappmark until 1867. Geographica, 0373-4358 ; 30. Uppsala. Libris 8076251
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 april 2018.
- ^ (
PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 29 april 2018
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 april 2018.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 29 april 2018.
- ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 29 april 2018
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 29 april 2018.
- ^ Bygdén, Leonard. ”Härnösand stifts herdaminne: Arjeplog”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111001025744/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/arjeplog.pdf. Läst 2 januari 2012.
- ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 69-77. Libris 490178. https://runeberg.org/hernosandh/1/0087.html
