Arjeplogs församling

församling i Arjeplog-Arvidsjaurs i Luleå stift

Arjeplogs församling är en församling i Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat i Pite kontrakt i Luleå stift i Svenska kyrkan.[4] Församlingen omfattar hela Arjeplogs kommun i Norrbottens län.[5]

Arjeplogs församling
Församling
Arjeplog kyrka-2006-07-2006.JPG
LandSverige
KommunArjeplogs kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
PastoratArjeplog-Arvidsjaurs pastorat[2]
Bildad24 september 1640
 av del avArvidsjaurs församling
Avskild frånArjeplogs socken (1863)
UtbrutetSilbojokks församling (1640)
InförlivatSilbojokks församling (1777)
Medlemmar1 877 (67 %) ()[3]
Folkmängd2 785 ()[3]
Upphov tillArjeplogs distrikt
Karta
Arjeplogs församlings läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Arjeplogs församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat66°03′07″N 17°53′04″Ö / 66.05191°N 17.8845°Ö / 66.05191; 17.8845
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod250602 (–)
Pastoratskod110506
KyrkoarkivSE/HLA/1010006
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Församlingen bildades den 24 september 1640. Samtidigt bildades Silbojokks och Nasafjälls församlingar, vilket innebär att den dåvarande församlingen omfattade ett mindre område än den nuvarande. Församlingen inrättades för samerna från Laisbyn och Granbyn från Umeå lappmark samt Tuorponbyn i Lule lappmark, som därigenom skulle knytas närmare till malmproduktionen i Nasafjälls silververk.[6]

1776 införlivades Silbojokks församling och Arjeplogs församling har därefter utgjort ett eget pastorat. Från 1928 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arjeplogs kbfd (250602) och Södra Bergnäs kbfd (250601).[7]

PastoratRedigera

  • 24 september 1640 till 1700: Eget pastorat.
  • 1700 till 1735: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur
  • (enligt beslut den 26 juni 1734) 1735 till 1776: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Silbojokk.[8]
  • 1776–2017: Eget pastorat.
  • 2018–:Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[9]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Arjeplogs församling 1805–2015[10][11][12][13][14][15][16]
ÅrFolkmängd
1805
  
669
1810
  
757
1820
  
804
1830
  
870
1840
  
945
1850
  
1 074
1860
  
1 207
1870
  
1 234
1880
  
1 352
1890
  
1 771
1900
  
2 325
1910
  
2 849
1920
  
3 183
1930
  
3 795
1935
  
4 113
1940
  
4 452
1945
  
4 928
1950
  
5 340
1955
  
5 711
1960
  
5 559
1965
  
5 032
1970
  
4 369
1975
  
4 192
1980
  
4 041
1985
  
3 927
1990
  
3 753
1995
  
3 697
2000
  
3 384
2005
  
3 159
2010
  
3 161
2015
  
2 885
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Prästsläkten LæstadiusRedigera

Församlingens tredje kyrkoherde blev Johan Læstadius (1615–1697) från Lästa i Ångermanland – den förste med detta släktnamn. Han efterträddes av sin son Johan Læstadius (1664–1730), som 1719 tillträdde tjänsten som kyrkoherde i bruksförsamlingen Silbojokk. Dennes son, som också hette Johan Læstadius (1700–1755), efterträdde sin far i Silbojokk innan han blev kyrkoherde i Arjeplogs församling 1734. Johan Læstadius d.y. blev farfar till Lars Levi och Petrus Læstadius.[17]

KyrkoherdarRedigera

Ämbetstid[18] Namn Levnadstid Övrigt
1641–1642 Petrus Turdinus
1642–1662 Johan Olai Hapstadius
1662–1697 Johan Nicolai Læstadius 1615–1697
1698–1719 Johan Johansson Laestadius 1664–1730
1719–1731 Sigvard Mårtenson Granberg
1733–1735 Erik Wallinder
1735–1755 Johan Læstadius 1700–1755
1758–1775 Johan Öhrling 1718–1778 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1775–1805 Nils Eriksson Sundelin 1725–1805
1807–1822 Nils Sundelin 1770–1822
1825–1853 Carl Johan Fjellström 1783–1853
1857–1875 Pehr Theodor Winnberg
1875–1878 Carl Nathanael Fjellström
1879–1889 Magnus Berlin 1830–1916
1889–1925 Per Gustaf Calleberg 1861–


KyrkorRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/250671000, läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  5. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  6. ^ Bromé, Janrik (1923). Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia. Stockholm: Nordiska bokhandeln. sid. 181–186. Libris 410491 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Bylund, Erik (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 = The colonization of Pite lappmark until 1867. Geographica, 0373-4358 ; 30. Uppsala. Libris 8076251 
  9. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  10. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 april 2018. 
  11. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 29 april 2018 
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 april 2018. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 29 april 2018. 
  14. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 29 april 2018 
  15. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  16. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 29 april 2018. 
  17. ^ Bygdén, Leonard. ”Härnösand stifts herdaminne: Arjeplog”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111001025744/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/arjeplog.pdf. Läst 2 januari 2012. 
  18. ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 69-77. Libris 490178. http://runeberg.org/hernosandh/1/0087.html 

Externa länkarRedigera