Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag)

svensk riksdagsledamot, häradshövding, kammarherre och hovrättspresident

Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag), född i maj 1633, död 31 maj 1683 i Stockholm, var en ämbetsman och vice president i Svea hovrätt. Han upphöjdes till friherre av Karl X Gustav men introducerades ej.

Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag)
Titlar
Personfakta
Född maj 1633
Stockholm, Sverige
Död 31 maj 1683
Stockholm, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Natt och Dag
Far Ifvar Nilsson
Mor Christina Posse
Familj
Gift september 1659
Stockholm
Make/maka Märta Jönsdotter Kurck

BiografiRedigera

KarriärRedigera

Arfvid inskrevs i tioårsåldern vid universitetet i Uppsala och företog en del utbildningsresor i utlandet. Efter resorna blev han kammarherre hos Karl X Gustav och deltog därefter i de danska fälttågen. Karl X Gustav ska ha utlovat Ifvarsson en landshövdingstjänst men i stället utnämndes han till vice president i Svea hovrätt 1663, en befattning som han innehade till sin död. År 1669 var han en av fyra högadliga som ansågs kunna komma i fråga vid riksrådsutnämning

Början av Arfvids karriär var snarlik den nästan jämnårige Johan Gyllenstierna och han anses länge ha stått denne nära. Arfvid blev medlem av den ständerkommission som tillsattes för att granska förmyndarregeringens förvaltning, möjligen på Johan Gyllenstiernas bedrivande. Arfvid har emellertid blivit känd framför allt på grund av den häftiga strid med just Johan Gyllenstierna och dennes bror Jöran Gyllenstierna som utbröt i samband med högförräderianklagelserna mot bröderna 1678.

Vid sidan av sin ämbetskarriär bedrev Arfvid också ekonomisk verksamhet. Han hade intressen i rederibranschen och var delägare i ett glasbruk, som fick sitt privilegium 1676 och sedermera blev känt som Kungsholms glasbruk. Arfvid finns i RA koncept till friherrebrev 1678 men det torde aldrig ha blivit expedierat, eftersom han ej kallas friherre i sin likpredikan och en av hans söner blev friherre 1720.

FamiljRedigera

Arfvid Ifvarsson var son till landshövdingen Ifvar Nilsson och Christina Posse. Arfvid fick flera barn tillsammans med hustrun Märta Jönsdotter Kurck. Två söner uppnådde vuxen ålder. En av dem var Sten Arfvidsson, som kom att bli stamfader för den friherrliga ätten Sture, den andre Carl Gustaf Arfvidsson, som stupade under Stora nordiska kriget. Arfvid använde som övriga ättemedlemmar under 1600-talet patronymikon istället för sitt släktnamn Natt och Dag.

MeriterRedigera

Arfvid Ifvarsson företog resor i Europa och besökte bland annat London, Paris och Utrecht mellan 1655 och 1656. Ett år senare var Ifvarsson kammarherre hos Karl X Gustav. Vidare, deltog han i riksdagen under flera år (1660, 1664, 1668, 1672, 1675 och 1676). Från den 28 maj 1663 var Ifvarsson vice president i Svea hovrätt och häradshövding i Svartlösa, Sotholms, Värmdö och Öknebö. Slutligen ledde Ifvarsson en ständerkommission för att granska förmyndarregeringens förvaltning 1675.

ReferenserRedigera

  • Släkttavla Ätten Natt och Dag ur Börd, börs och bardalek (2002) Mats Linday
  • Bo Eriksson - Sturarna (http://historiska-personer.nu/min-s/pcd25e43f.html)
  • Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8769, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Rystad), hämtad 2021.
  • Carl X Gustafs testamente 1908
  • Georg Wittrock 1908
  • Goerg Wittrock 1917
  • U Sjödell, Kungamakt och högaristokrati (1966)
  • L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (1975)