Blågul ara[2] (Ara ararauna) är en papegoja i släktet aror.[3] Den förekommer naturligt i tropiska områden i Sydamerika. Arten minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.
| Blågul ara Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Papegojfåglar Psittaciformes |
| Familj | Västpapegojor Psittacidae |
| Släkte | Aror Ara |
| Art | Blågul ara A. ararauna |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ara ararauna | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 | |
Utseende och läte
redigeraBlågul ara är en långstjärtad och mycket stor papegoja, 86 cm från huvud till spetsen på stjärtfjädrarna och kan som vuxen väga 800–1200 gram. Fjäderdräkten är omisskännlig med himmelsblå ovansida, guldgul undersida, vitt ansikte och en svart fläck på strupen. Den kan bara förväxlas med blåstrupig ara, men denna förekommer enbart sällsynt i Bolivia samt har mer blått på strupen och mindre vitt i ansiktet. De grova lätena är typiska för aror.
.jpg)
Utbredning och systematik
redigeraBlågul ara förekommer i områden i Sydamerika med tropiskt klimat, från södra Panama till Bolivia och Paraguay. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
redigeraBlågul ara hittas i låglänta områden med regnskog eller savann, ofta i öppnare miljöer än andra aror. Den ses vanligen i par som flyger tillsammans eller sitter intill varandra i trädtaket. Ibland kan den samlas i smågrupper, framför allt vid fruktbärande träd eller vid ansamlingar av lera. Fågeln häckar i trädhål.
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Som burfågel
redigeraBlågul ara är intelligenta och tåliga, men framför allt krävande. Genom sin storlek, kraftiga skrik och stora gnagbehov är de inte lämpade som sällskapsdjur i möblerade bostäder utan kräver en stor voljär av metall. Voljären måste ha tjocka naturgrenar och vara vind- och regnskyddad.[4]
Noter
redigera- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Ara ararauna Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Mats Wettergren: Tropiska Fåglar som Sällskapsdjur
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör blågul ara.
Wikispecies har information om Ara ararauna.- Läten på xeno-canto.org
