Anton Zita, född 24 april 1909 i Göllersdorf, död 16 juni 1946 i Prag, var en tysk SS-Unterscharführer. Han var en av Adolf Eichmanns medarbetare och deltog i deportationen av judar från Österrike, Slovakien, Grekland, Frankrike och Ungern till förintelselägren Auschwitz-Birkenau och Treblinka.

Anton Zita
Unterscharführer
Född24 april 1909
Göllersdorf, Österrike-Ungern
Död16 juni 1946 (37 år)
Prag, Tjeckoslovakien

Biografi redigera

Anton Zita utbildade sig till snickare.[1] År 1939 ingick han i vaktmanskapet i transitlägret i närheten av Zarzecze; i detta läger hade man internerat de personer som initialt hade deporterats till Nisko.[2][3][4]

I juni 1943 kommenderades Zita till Paris tillsammans med bland andra Alois Brunner, Ernst Brückler, Herbert Gerbing, Josef Weiszl, Anton Söllner, Josef Ullmann, Josef Csany och Max Koppel. Under Brunners ledarskap kom Zita att tjänstgöra i koncentrations- och interneringslägret Drancy, beläget norr om Paris.[5] I lägret deltog Zita i tortyr av judiska interner.[4]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Safrian 2010, s. 41.
  2. ^ Safrian 2010, s. 55–56.
  3. ^ Rafetseder 2014, s. 577.
  4. ^ [a b] ”Anton Zita”. Yad Vashem. http://db.yadvashem.org/deportation/supervisorsDetails.html?language=en&itemId=8993753. Läst 9 juli 2017. 
  5. ^ Safrian 2010, s. 174.

Tryckta källor redigera

  • Rafetseder, Hermann (2014) (på tyska). NS-Zwangsarbeits-Schicksale: Erkenntnisse zu Erscheinungsformen der Oppression und zum NS-Lagersystem aus der Arbeit des Österreichischen Versöhnungsfonds (1). Bremen: Europäischer Hochschulverlag. ISBN 978-3-944690-28-5 
  • Safrian, Hans (2010) (på engelska). Eichmann's Men. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-61726-0