Anthony Eden

Storbritanniens premiärminister 1955–1957

Robert Anthony Eden, 1:e earl av Avon, född 12 juni 1897 nära Bishop Auckland i County Durham, död 14 januari 1977 i Alvediston i Wiltshire, var en brittisk konservativ politiker, som var utrikesminister 1935–1938, 1940–1945 och 1951–1955, samt premiärminister 1955–1957.[2]

Anthony Eden


Tid i befattningen
7 april 19559 januari 1957
Monark Elizabeth II
Företrädare Winston Churchill
Efterträdare Harold Macmillan

Född 12 juni 1897
Windlestone Hall nära Bishop Auckland, County Durham, Storbritannien
Död 14 januari 1977 (79 år)
Alvediston, Wiltshire, Storbritannien
Gravplats Wiltshire[1]
Politiskt parti Konservativa partiet
Yrke Parlamentsledamot
Maka Beatrice Beckett
(1923–1950)
Clarissa Churchill
(1952–hans död 1977)

Edens familj tillhörde en synnerligen konservativ jordägarsläkt med fina anor. Han hade en äldre och en yngre bror; den yngre dödades då slagkryssaren HMS Indefatigable sjönk under slaget vid Jylland 1916. Eden studerade vid Eton och Christ Church i Oxford, där han tog examen i språk – han talade flytande franska, tyska och persiska samt hade goda kunskaper i ryska och arabiska.

Upprörd på grund av sin premiärminister Neville Chamberlains avvisande till den fredsplan som i hemlighet lagts fram av Franklin D. Roosevelt i januari 1938, avgick Eden som utrikesminister i februari 1938. Detta var en protest mot Chamberlains beslut att starta förhandlingar med Italiens fascistiske ledare Benito Mussolini.

Eden var utrikesminister igen under andra världskriget och var med i de brittiska delegationer som under Winston Churchill deltog i de allierades toppmöten.

Som utrikesminister igen från 1951 förhandlade han tillsammans med Sovjetunionen fram en interimsfred i Vietnam 1954.

1953 föreslog han Dag Hammarskjöld som ny generalsekreterare för FN.

Den 7 april 1955 efterträdde han Winston Churchill som Storbritanniens premiärminister.

Vid Suezkrisen 1956 skickade han brittiska trupper i förväg före den israeliska invasionen. Detta ledde till en bitter internationell kontrovers. Under den perioden, och till följd av ett långvarigt bruk av medicinen Benzedrine (amfetamin), försämrades Edens hälsa och han drabbades av återkommande feberattacker. Han lämnade in sin avskedsansökan den 9 januari 1957. Han fortsatte dock att vidhålla att hans handlingar var berättigade. Eden lämnade underhuset 1957 och adlades 1961 som viscount Eden och earl av Avon.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bengt Nilson. ”Anthony Eden”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anthony-eden. Läst 19 april 2015. 

Externa länkar redigera