Antaresia stimsoni[2] är en ormart som beskrevs av Smith 1985. Antaresia stimsoni ingår i släktet Antaresia och familjen pytonormar.[4][5]

Antaresia stimsoni
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljPytonormar
Pythonidae
SläkteAntaresia
ArtAntaresia stimsoni
Vetenskapligt namn
§ Antaresia stimsoni
Auktor(Smith, 1985)
Synonymer
Liasis stimsoni SMITH 1985[2]
Antaresia saxacola WELLS 1985
Antaresia saxacola HOSER 2001[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten blir utan svans upp till 105 cm lång och längden med svans kan vara 150 cm. Ormen har på ovansidan en brunaktig, gulaktig eller rödaktig grundfärg och mörka fläckar som är större än hos andra släktmedlemmar i Australien. De mörka fläckarna har en rödbrun färg och de kan vara sammanlänkade med varandra och bilda breda strimmor. På varje sida av kroppen är de mörka fläckarna delade genom en smal ljus linje. Förutom könsdelarna har honor och hannar samma storlek och utseende.[6]

Utbredning redigera

Arten förekommer i nästan hela Australien med undantag av delstaten Victoria och Tasmanien. Honor lägger ägg.[5] Habitatet utgörs främst av ganska torra gräsmarker och buskskogar men ibland besöks galleriskogar. Arten kan klättra i träd och annan växtlighet.[1]

Ekologi redigera

Individerna gömmer sig ofta mellan klippor, stenar, termitstackar eller bland stora gräsklumpar. De hittas även vid ensam stående träd. Antaresia stimsoni är aktiv på natten och den vilar på dagen i bergssprickor eller i grottor. Den jagar mindre ryggradsdjur som ödlor, små däggdjur eller groddjur. Ibland förmår arten döda en fågel eller en fladdermus.[1] Bytet upptäcks med hjälp av värmekänsliga receptorer vid ormens huvud och det kvävs sedan ihjäl.[6]

Under vintern (juni och juli på södra jordklotet) stannar Antaresia stimsoni ofta i sitt gömställe. Den syns oftast efter regn. Honor lägger 6 till 15 ägg per tillfälle.[1] Troligen skyddar honan sina ägg med sin egen kropp, liksom hos andra pytonormar.[6]

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[4]

  • A. s. stimsoni
  • A. s. orientalis

Underarterna skiljer sig lite i storlek samt i utformningen av fjällen.[6]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] Doughty, P., Ellis, R., Melville, J., Oliver, P., Wilson, S. & Teale, R. 2017 Antaresia stimsoni . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 19 oktober 2019.
  2. ^ [a b] Smith L A (1985) A revision of the Liasis childreni species-group (Serpentes: Pythonidae)., Records of the Western Australian Museum 12 (3): 257-276
  3. ^ Hoser, Raymond (2001) A Revision of the Australasian pythons., http://www.cviewmedia.com/Articles/OR01_A_Revision_of_the_AUSTRALASIAN_PYTHONS.html and �http://www.smuggled.com/pytrev1.htm
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/antaresia+stimsoni/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ [a b] Antaresia stimsoni i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
  6. ^ [a b c d] R. Edwards (2012). ”Stimson’s python”. ARKive. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191019152533/http://sarkive.com/reptiles/antaresia-stimsoni/. Läst 19 oktober 2019. 


Externa länkar redigera