Anolis whitemani
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Anolis whitemani[3] är en ödleart som beskrevs av Williams 1963. Anolis whitemani ingår i släktet anolisar, och familjen Polychrotidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
| Anolis whitemani Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Polychrotidae |
| Släkte | Anolisar Anolis |
| Art | Anolis whitemani |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anolis whitemani | |
| Auktor | Williams 1963 |
| Synonymer | |
| Anolis whitemanni Hallermann 1998[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Underarter redigera
Arten delas in i följande underarter:[4]
- A. w. whitemani
- A. w. lapidosus
- A. w. breslini
Källor redigera
- ^ [a b] 2011 Anolis whitemani Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Hallermann, J. (1998) Annotated catalogue of the type specimens of the herpetological collection in the Zoological Museum of the University of Hamburg., Mitt. hamb. zool. Mus. Inst 95: 197-223.
- ^ Williams, E. E. (1963) Anolis whitemani, new species from Hispaniola (Sauria, Iguanidae)., Breviora 197: 1-8
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/anolis+whitemani/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Anolis whitemani i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.