Öppna huvudmenyn

Anna-Cajsa Ernstson (folkbokförd Anna Cajsa Carolina Ernstson), känd som Annika Ernstson, ogift Grahn, född 26 december 1913 i Öja församling i Kronobergs län, död 18 april 2004 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk översättare[2] som översatte från spanska. Hon ägnade sig huvudsakligen åt latin- och sydamerikanska författare, däribland nobelpristagarna Miguel Ángel Asturias och Mario Vargas Llosa.

Annika Ernstson
FöddAnna Cajsa Carolina Grahn
26 december 1913
Öja församling, Småland
Död18 april 2004 (90 år)
Oscars församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragÖversättare
MakeGunnar Ernstson
(gift 1935–1960; skild)

Annika Ernstson var 1935–1960 gift med byggnadsingenjören Gunnar Ernstson (1910–1976)[1] och fick barnen Stefan (född 1936), Marie-Louise (född 1944) och Sylvia (född 1948).[3] Hon är begravd på Lidingö kyrkogård.[4]

Innehåll

ÖversättningarRedigera

  • Miguel Delibes: Råttorna (Las ratas) (Tiden, 1965)
  • Miguel Ángel Asturias: Mulattkvinnan (La mulata de tal) (Prisma, 1967)
  • Manuel Mejía Vallejo: Tuppar och män (El día señalado) (Tiden, 1969)
  • Héctor Rivera Béjar: Peru 65: anteckningar från en gerillaerfarenhet (Péru 1965: apuntes sobre una experiencia guerrillera) (Rabén & Sjögren, 1970)
  • Mario Vargas Llosa: Valparna (Los cachorros och Los jefes) (PAN/Norstedt, 1978)
  • Miguel Delibes: Fem timmar med Mario (Cinco horas con Mario) (Coeckelberghs, 1978)
  • Carlos Fuentes: Terra Nostra (Terra nostra) (Rabén & Sjögren, 1983)
  • María Luisa Bombal: Den sista dimman (La última niebla) (Norstedt, 1983)
  • Heberto Padilla: I min trädgård betar hjältarna (En mi jardín pastan los héroes) (Norstedt, 1985)
  • Ernesto Sabato: Abaddon, utplånaren (Abaddón el exterminador) (Norstedt, 1986)
  • Carlos Fuentes: Där luften är klarast (La región más transparente) (Stenström, 1987)
  • Mario Vargas Llosa: Berättaren (El hablador) (Norstedt, 1991)
  • Mario Vargas Llosa: Till styvmoderns lov (Elogio de la madrastra) (Norstedt, 1992)
  • Carlos Fuentes: Ömsa skinn (Campio de piel) (Stenström, 1993)
  • Mario Vargas Llosa: Samtal i katedralen (Conversación en la Catedral) (Norstedt, 1994)
  • Mario Vargas Llosa: Döden i Anderna (Lituma en los Andes) (Norstedt, 1998)
  • María Luisa Bombal: Den sista dimman: noveller (La última niebla) (Tranan, 2011)

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ Sveriges befolkning 1975. Arkiv Digital 
  3. ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  4. ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710