Anna Freud

österrikisk-brittisk psykoanalytiker (1895–1982)

Anna Freud, född 3 december 1895 i Wien, Österrike, död 9 oktober 1982 i Hampstead i London, Storbritannien, var en österrikisk-brittisk psykoanalytiker. Hon var dotter till Sigmund Freud.

Anna Freud
Anna Freud i Paris 1957.
Född3 december 1895[1][2][3] ​eller ​1896[4]
Wien, Österrike
Död9 oktober 1982[1][2][5]
Hampstead, London, Storbritannien
BegravdGolders Green Crematorium
Medborgare iStorbritannien och Österrike
SysselsättningPsykoanalytiker[6], fackboksförfattare
ArbetsgivareYale University
FöräldrarSigmund Freud[7]
Martha Bernays[7]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Wiens universitet (1950)[8]
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1967)[6]
Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Webbplatsannafreud.org
Redigera Wikidata

Anna Freud var barnpsykoanalytiker, främst verksam i England efter familjen Freuds flykt undan nazismen. Hon kom att utveckla den psykoanalytiska teorin framför allt med avseende på barnets utveckling och jagets funktioner i psyket. Hon var författare till Normality and pathology in childhood (1965; Barnets psykiska hälsa) och Das Ich und die Abwehrmechanismen (1936; Jaget och dess försvarsmekanismer).

Asteroiden 11299 Annafreud är uppkallad efter henne.[9]

Bibliografi (på svenska) redigera

  • Barn utan familj (Infants without families) (tillsammans med Dorothy Burlingham) (översättning Gerda Gustafson, Kooperativa förbundet, 1948). 2. omarb. uppl. Rabén & Sjögren, 1973
  • Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Irmgard Pingel, Natur och kultur, 1952)
  • Barnets psykiska hälsa (Normality and pathology in childhood) (översättning Heidi Parland, Prisma, 1967)
  • Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Gösta Harding, Natur och kultur, 1969)
  • Barnets rätt - eller rätten till barnet? (Beyond the best interests of the child) (tillsammans med Joseph Goldstein och Albert J. Solnit) (Natur och kultur, 1978)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Anna Freud, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Anna Freud.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Anna Freud, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ A Historical Dictionary of British Women, andra utgåvan, Routledge, 17 december 2003, ISBN 978-1-85743-228-2.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Anna Freud.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Anna Freud, Dr. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 6 maj 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Minor Planet Center 11299 Annafreud” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11299. Läst 3 juni 2023.