Anna Freud
österrikisk-brittisk psykoanalytiker
Anna Freud, född 3 december 1895 i Wien i Österrike, död 9 oktober 1982 i Hampstead i London i Storbritannien, var en österrikisk-brittisk psykoanalytiker. Hon var dotter till Sigmund Freud.
Anna Freud | |
![]() Anna Freud i Paris 1957. | |
Född | 3 december 1895[1][2][3] Wien[4] |
---|---|
Död | 9 oktober 1982[1][3][5] (86 år) London[4] |
Medborgarskap | Storbritannien och Österrike |
Sysselsättning | Psykoanalytiker[6], fackboksförfattare |
Arbetsgivare | Yale University |
Föräldrar | Sigmund Freud[7] Martha Bernays[7] |
Utmärkelser | Hedersdoktor (1950)[4] Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1967)[6] Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden Fellow of the American Academy of Arts and Sciences |
Redigera Wikidata |
Anna Freud var barnpsykoanalytiker, främst verksam i England efter familjen Freuds flykt undan nazismen. Hon kom att utveckla den psykoanalytiska teorin framför allt med avseende på barnets utveckling och jagets funktioner i psyket. Hon var författare till Normality and pathology in childhood (1965; Barnets psykiska hälsa) och Das Ich und die Abwehrmechanismen (1936; Jaget och dess försvarsmekanismer).
Bibliografi (på svenska)Redigera
- Barn utan familj (Infants without families) (tillsammans med Dorothy Burlingham) (översättning Gerda Gustafson, Kooperativa förbundet, 1948). 2. omarb. uppl. Rabén & Sjögren, 1973
- Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Irmgard Pingel, Natur och kultur, 1952)
- Barnets psykiska hälsa (Normality and pathology in childhood) (översättning Heidi Parland, Prisma, 1967)
- Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Gösta Harding, Natur och kultur, 1969)
- Barnets rätt - eller rätten till barnet? (Beyond the best interests of the child) (tillsammans med Joseph Goldstein och Albert J. Solnit) (Natur och kultur, 1978)
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Anna-Freudtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Anna Freud, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
- ^ Munzinger-Archiv, Munzinger person-ID: 00000015667, omnämnd som: Anna Freud, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: freud-anna, omnämnd som: Anna Freud, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c] Anna Freud, Dr. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 6 maj 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, GEC-ID: 00282750030866, omnämnd som: Anna Freud, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Who's Who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U164351, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kindred Britain, (Källa från Wikidata)