Anna Freud
österrikisk-brittisk psykoanalytiker (1895–1982)
Anna Freud, född 3 december 1895 i Wien, Österrike, död 9 oktober 1982 i Hampstead i London, Storbritannien, var en österrikisk-brittisk psykoanalytiker. Hon var dotter till Sigmund Freud.
| Anna Freud | |
 Anna Freud i Paris 1957. | |
| Född | 3 december 1895[1][2][3] eller 1896[4] Wien, Österrike |
|---|---|
| Död | 9 oktober 1982[1][2][5] Hampstead, London, Storbritannien |
| Begravd | Golders Green Crematorium[6] |
| Medborgare i | Storbritannien och Österrike |
| Sysselsättning | Psykoanalytiker[7], fackboksförfattare |
| Arbetsgivare | Yale University |
| Föräldrar | Sigmund Freud[8] Martha Bernays[8] |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Wiens universitet (1950)[9] Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1967)[7] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden Honorary Fellow of the British Psychological Society | |
| Webbplats | annafreud.org |
| Redigera Wikidata | |
Anna Freud var barnpsykoanalytiker, främst verksam i England efter familjen Freuds flykt undan nazismen. Hon kom att utveckla den psykoanalytiska teorin framför allt med avseende på barnets utveckling och jagets funktioner i psyket. Hon var författare till Normality and pathology in childhood (1965; Barnets psykiska hälsa) och Das Ich und die Abwehrmechanismen (1936; Jaget och dess försvarsmekanismer).
Asteroiden 11299 Annafreud är uppkallad efter henne.[10]
Bibliografi (på svenska)
redigera- Barn utan familj (Infants without families) (tillsammans med Dorothy Burlingham) (översättning Gerda Gustafson, Kooperativa förbundet, 1948). 2. omarb. uppl. Rabén & Sjögren, 1973
- Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Irmgard Pingel, Natur och kultur, 1952)
- Barnets psykiska hälsa (Normality and pathology in childhood) (översättning Heidi Parland, Prisma, 1967)
- Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Gösta Harding, Natur och kultur, 1969)
- Barnets rätt - eller rätten till barnet? (Beyond the best interests of the child) (tillsammans med Joseph Goldstein och Albert J. Solnit) (Natur och kultur, 1978)
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Anna Freud, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Anna Freud.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Anna Freud, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ A Historical Dictionary of British Women, andra utgåvan, Routledge, 17 december 2003, ISBN 978-1-85743-228-2.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Anna Freud.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 22 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Anna Freud, Dr. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 6 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 11299 Annafreud” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11299. Läst 3 juni 2023.