Anna Freud

österrikisk-brittisk psykoanalytiker (1895–1982)

Anna Freud, född 3 december 1895 i Wien, Österrike, död 9 oktober 1982 i Hampstead i London, Storbritannien, var en österrikisk-brittisk psykoanalytiker. Hon var dotter till Sigmund Freud.

Anna Freud
Anna Freud i Paris 1957.
Född3 december 1895[1][2][3]
Wien, Österrike
Död9 oktober 1982[1][2][3] (86 år)
Hampstead, London, Storbritannien
BegravdGolders Green Crematorium[4]
Medborgare iStorbritannien och Österrike
SysselsättningPsykoanalytiker[5], fackboksförfattare
ArbetsgivareYale University
FöräldrarSigmund Freud[6]
Martha Bernays[6]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Wiens universitet (1950)[7]
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1967)[5]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden
Honorary Fellow of the British Psychological Society
Webbplatsannafreud.org
Redigera Wikidata

Anna Freud var barnpsykoanalytiker, främst verksam i England efter familjen Freuds flykt undan nazismen. Hon kom att utveckla den psykoanalytiska teorin framför allt med avseende på barnets utveckling och jagets funktioner i psyket. Hon var författare till Normality and pathology in childhood (1965; Barnets psykiska hälsa) och Das Ich und die Abwehrmechanismen (1936; Jaget och dess försvarsmekanismer).

Asteroiden 11299 Annafreud är uppkallad efter henne.[8]

Bibliografi (på svenska)

redigera
  • Barn utan familj (Infants without families) (tillsammans med Dorothy Burlingham) (översättning Gerda Gustafson, Kooperativa förbundet, 1948). 2. omarb. uppl. Rabén & Sjögren, 1973
  • Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Irmgard Pingel, Natur och kultur, 1952)
  • Barnets psykiska hälsa (Normality and pathology in childhood) (översättning Heidi Parland, Prisma, 1967)
  • Jaget och dess försvarsmekanismer (Das Ich und die Abwehrmechanismen) (översättning Gösta Harding, Natur och kultur, 1969)
  • Barnets rätt - eller rätten till barnet? (Beyond the best interests of the child) (tillsammans med Joseph Goldstein och Albert J. Solnit) (Natur och kultur, 1978)

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Anna-Freudtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: freud-anna.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00282750030866.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 22 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U164351.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Anna Freud, Dr. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 6 maj 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Minor Planet Center 11299 Annafreud” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11299. Läst 3 juni 2023.