Angelika Kauffmann, egentligen Maria Anna Angelica Catharina Kauffmann, född 30 oktober 1741 i Chur i Graubünden i Schweiz, död 5 november 1807 i Rom, var en schweizisk konstnär.

Angelika Kauffmann
Angelika Kauffmann - Self Portrait - 1784.jpg
Angelika Kauffmann, självporträtt 1784.
Född30 oktober 1741[1][2][3]
Chur[4][5][6]
Död5 november 1807[1][2][7] (66 år)
Rom[4][5][6]
BegravdSant'Andrea delle Fratte
MedborgarskapSchweiz[8][9], Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Tre band
SysselsättningMålare[10][5][11], gravör[5]
MakeAntonio Zucchi
(g. 1781–1795)
FöräldrarJoseph Johann Kauffmann
Namnteckning
Kauffmann, Angelika 01 1741-1807 Signatur.jpg
Redigera Wikidata

Angelika Kauffmann var en av sin tids mest uppskattade konstnärer inom porträttkonst och historiemåleri. Hon målade i nyklassicistisk stil och följde väl tidens akademiska ideal.

BiografiRedigera

Angelika Kauffmann gick i lära hos sin far Joseph Johann Kauffmann, som var en fattig men skicklig konstnär och en bra lärare. Redan som tolvåring blev hon en beryktad porträttmålare och hade biskopar och adelsmän som kunder. I tonåren vistades hon långa perioder i Italien där hon fick uppskattning både som person och som konstnär.

Hon blev ledamot i Accademia di Belle Arti di Firenze 1762. Vid 1760-talets mitt flyttade Kauffmann till England. Också i England blev hon en omtalad konstnär och 1768 var hon en av grundarna av Royal Academy of Arts. Den engelske målaren Joshua Reynolds kom att bli en av hennes närmaste vänner.

År 1767 gifte hon sig med en svensk bedragare, som agerade under namnet greve Frederick de Horn. Denne försvann efter en kort tid med hennes besparingar. Genom Reynolds försorg lyckades hon 1768 få äktenskapet ogiltigtförklarat av den anglikanska kyrkan.

På sin fars inrådan gifte hon sig 1781 med den italienske målaren Antonio Zucchi. Året därpå flyttade paret till Rom och deras hem på Via Sistina 72 blev en träffpunkt för konstnärer, intellektuella och aristokrater. Bland deras gäster märks kejsaren Joseph II, författarna Goethe och Herder, arkeologen Winckelmann samt hertiginnan Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel.

Kauffmann ligger begravd i kyrkan Sant'Andrea delle Fratte i Rom.

BildgalleriRedigera

Kauffmann i kulturenRedigera

Museer med verk av Kauffmann (urval)Redigera

  • Gemäldegalerie, Dresden
  • Eremitaget, St Petersburg
  • Louvren, Paris
  • Pusjkinmuseet, Moskva
  • Pinakotheket, München
  • Burlington House, London
  • National Portrait Gallery, London
  • Nationalmuseum, Stockholm [1]

UtställningarRedigera

  • Retrospektive Angelika Kauffmann (270 works, c. 450 ill. ), Düsseldorf, Kunstmuseum (Nov. 15th 1998 - Jan. 24th 1999); München, Haus der Kunst (Febr. 5th - April 18th 1999); Chur, Bündner Kunstmuseum (May 8th - July 11th 1999)

BibliografiRedigera

  • Bettina Baumgärtel (ed.): Retrospective Angelika Kauffmann, Exh. Cat. Düsseldorf, Kunstmuseum; Munich, Haus der Kunst, Chur, Bündner Kunstmuseum, Ostfildern, Hatje 1998, ISBN 3-7757-0756-5.
  • Angelika Kauffmann Research Project: Forthcoming catalogue raisonné by Bettina Baumgärtel

ReferenserRedigera

  • Angelika Kauffmann på engelska och tyska Wikipedia.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Angelica Kauffmann, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 43630, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Angelica-Kauffmanntopic/Britannica-Online, omnämnd som: Angelica Kauffmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кауфман Ангелика”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] läs online, vocab.getty.edu.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, data.bnf.fr.[källa från Wikidata]
  7. ^ Angelica Kauffman, CLARA (på engelska), CLARA-id: 4204, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  9. ^ SIKART, SIKART-ID: 4022820, omnämnd som: Kauffmann, Angelika, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Kauffmann, Angelica, vol. 11, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 44.[källa från Wikidata]
  11. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 103036, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkarRedigera