Andrea de Cesaris, född 31 maj 1959 i Rom, död 5 oktober 2014[1] i Rom, var en italiensk racerförare.
 Andrea De Cesaris | |
 Andrea De Cesaris och Bruno Giacomelli 1982. | |
| Formel 1 | |
|---|---|
| Aktiv | 1980 - 1994 |
| Senaste stall | Sauber |
| Debut | Kanada 1980 |
| Sista lopp | Europa 1994 |
| Antal lopp | 214 |
| Antal starter | 209 |
| Antal brutna lopp | 136 |
| Segrar | 0 |
| Andraplatser | 2 |
| Tredjeplatser | 3 |
| Pole position | 1 |
| Snabbaste varv | 1 |
| Diskvalificerad | 2 |
| Poäng totalt | 59 |
Racingkarriär
redigerade Cesaris, som tidigare blivit världsmästare i karting, blev racinglärling i Ralt i det Brittiska F3-mästerskapet 1978. Två år senare gjorde han formel 1-debut i Alfa Romeo i Kanadas Grand Prix 1980.
Året efter blev de Cesaris andreförare i McLaren och kom som bäst sexa i San Marino. 1982 var han tillbaka i Alfa Romeo. Han hade sin första och enda pole position i USA West, men fick senare bryta från en andraplats. de Cesaris var kvar i Alfa Romeo ytterligare en säsong för att under återstoden av 1980-talet köra för ett antal olika stall utan några egentliga framgångar, men kom dock på pallen några gånger.
1991, när de Cesaris F1-karriär såg ut att vara slut, skrev han kontrakt med debutantstallet Jordan Grand Prix. 1992 och 1993 körde han för Tyrrell. Säsongen 1994 ersatte han Jordanföraren Eddie Irvine, som var avstängd, och därefter den skadade Karl Wendlinger i Sauber. Hans sista F1-lopp blev Europas Grand Prix 1994, vilket han bröt. Av de sammanlagt elva loppen 1994 var han tvungen att bryta nio stycken.
Efter F1-karriären blev de Cesaris valutahandlare men ägnade större delen av tiden att resa världen runt och vindsurfa.
De cesaris har rekordet av flest gånger blivit (DNF) i Formel 1 någonsin
F1-karriär
redigera| Säsong | Stall/Tillverkare | Placering | Lopp | Poäng | Etta | Tvåa | Trea | Pole | Varv |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1980 | Alfa Romeo | - | 2 | ||||||
| 1981 | McLaren-Ford | 18 | 15 | 1 | |||||
| 1982 | Alfa Romeo | 17 | 16 | 5 | 1 | 1 | |||
| 1983 | Alfa Romeo | 8 | 15 | 15 | 2 | 1 | |||
| 1984 | Ligier-Renault | 18 | 16 | 3 | |||||
| 1985 | Ligier-Renault | 18 | 11 | 3 | |||||
| 1986 | Minardi-Motori Moderni | - | 16 | ||||||
| 1987 | Brabham-BMW | 14 | 16 | 4 | 1 | ||||
| 1988 | Rial-Ford | 15 | 16 | 3 | |||||
| 1989 | BMS Scuderia Italia (Dallara-Ford) | 17 | 16 | 4 | 1 | ||||
| 1990 | BMS Scuderia Italia (Dallara-Ford) | - | 16 | ||||||
| 1991 | Jordan-Ford | 9 | 16 | 9 | |||||
| 1992 | Tyrrell-Ilmor | 9 | 16 | 8 | |||||
| 1993 | Tyrrell-Yamaha | - | 16 | ||||||
| 1994 | Jordan-Hart Sauber-Mercedes |
19 | 2 9 |
3 1 |
|||||
| Sammanlagt 15 säsonger | 214 | 59 | 0 | 2 | 3 | 1 | 1 | ||
Tvåa i F1-loppredigera |
Trea i F1-loppredigera |
Pole position i F1-loppredigera |
Snabbaste varv i F1-loppredigera |
Diskvalificerad i F1-loppredigera |
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Östman, Petter (5 oktober 2014). ”Formel 1-profilen död i motorcykelolycka”. expressen.se. http://www.expressen.se/sport/motor/formel-1-profilen-dod-i-motorcykelolycka/. Läst 6 oktober 2014.