Amazonas (departement), Peru

Departementet Amazonas är ett av 24 departement i Peru. Departementet är mest känd för Chachapoyas, från vilken betydelsefulla arkeologiska fynd gjorts. Vid folkräkningen 2017 hade Amazonas 379 384 invånare.

Amazonas

Departement i Peru

Departement i Peru

Natio­nal­sång	Anthem of Amazonas (Peru)
Land	Peru
Cent­ral­ort	Chachapoyas
Inom det admi­nis­tra­ti­va området	Peru
Tidszon	UTC−5
Koor­di­na­ter	6°13′12″S 77°51′0″W
Geog­ra­fisk form	kartlänk
Rege­rings­- eller för­valt­ning­schef	Gilmer Horna
Inv­å­na­ran­tal	433 717
Admi­nis­tra­tiv indelning	Bagua Province, Bongará Province, Chachapoyas, Condorcanqui Province, Luya, Rodríguez de Mendoza Province, Utcubamba
Gränsar till	Loreto, San Martín, La Libertad, Cajamarca
Använt språk	spanska, Jebero, Aguaruna, Huambisa, Chachapoyas Quechua, Lamas Quechua
Area	39 249,13 kvadratkilometer

Floderna bildar meandrar på sin väg genom landskapet

Med ett landskap med branta flodraviner och berg är Amazonas platsen för Kuélap, en stenfästning som består av mer än 400 stenstrukturer. Det byggdes på ett cirka 3 000 meter högt berg, med början omkring 500 e.Kr. och var bebott till mitten av 1500-talet. Det är en av Perus stora arkeologiska platser.

I Amazonasområdet bor också indianfolket Aguarunas (med oklart ursprung, kanske invandrade från Centralamerika) och Jibaros-indianerna som var kända för att förminska huvudena på sina offer.

Ekonomi

Jordbruksbygd, främst odling av ris, majs, potatis, yucca och banan, också inslag av kaffe och kakao. I några av floderna pågår guldvaskning. Växande turism.

Historia

1541 sökte den spanska conquistadoren Francisco de Orellana efter El Dorado. Staden hittades inte men efter att ha åkt längs hela Amazonfloden så återvände han med en berättelse om ett tätt bebyggt Amazonas med städer och byar med ett utbrett nätverk av jordbruk. När spanjorerna återvände 80 år senare återfann de inga spår av denna civilisation och detta ledde till att forskare senare avfärdade berättelsen om jordbruk i Amazonas på grund av att jorden i Amazonas var för mager för att kunna försörja en sådan stor befolkning som Orellana påstod ha sett.

Dock har man under de senaste årtiondena ändrat uppfattning och anser nu att Orellana på det hela taget talade sanning. Man har funnit en ansenlig mängd arkeologiska fynd som tyder på att fler människor än man trott har levt i området. Det finns även fläckar med extremt bördig jord som fått namnet Terra Pretra, portugisiska för mörk jord. Fläckarna tros täcka mellan 0,1 och 10 % av Amazonas, 10 % motsvarar Frankrikes storlek. Denna jord förekommer i närheten av områden som även innehåller lämningar av bosättningar och spår av mänsklig aktivitet i form av krukskärvor och fiskben. Vad som är uppseendeväckande är att denna svarta jord har visat sig vara tillverkad av tidigare invånare i Amazonas . Detta och alla andra fynd tyder på att det fanns en stor mängd människor I Amazonas innan spanjorerna anlände och att dessa hade ett förfinat jordbruk där de kunde omvandla Amazonas magra jord till en svart, extremt bördig jord. Huvudingrediensen för att omvandla jorden var kol, tillverkat av växtrester i något som skulle kunna liknas med en kolmila. Det är också kolen som ger den svarta färgen. När sedan européerna anlände till Amerika så utrotades kontinentens indianer under följande århundradet på grund av bland annat smittkoppor, tyfus, pest, influensa och diverse andra sjukdomar som indianerna hade mycket dåligt immunförsvar emot. I just Amazonas fall ledde det till att dessa jordbruk övergavs och de indianer som överlevde kom att leva som jägare och samlare. Därmed så gick kunskapen om hur man förvandlade mager jord till bördig jord förlorad.

Intressanta data

• Urbanisationsgrad: 35,5%
• Viktigaste flygplats: Aeropuerto de Chachapoyas

Administrativ indelning

Administrativt delas regionen Amazonas upp i sju provinser:

UBIGEO	Provins	Area (km²)	Befolkning	Inv/km²	Centralort	Höjd över havet m ö.h.	Distrikt
0101	Chachapoyas	3 312,37	55 506	15,00	Chachapoyas	2.335	21
0102	Bagua	5 652,72	74 100	12,69	Bagua	420	6
0103	Bongará	2 869,65	25 637	9,57	Jumbilla	1.935	12
0104	Condorcanqui	17 975,39	42 470	2,41	Santa María de Nieva	230	3
0105	Luya	3 236,68	44 436	14,93	Lámud	1.950	23
0106	Rodríguez de Mendoza	2 359,39	29 998	11,18	Mendoza	2.000	12
0107	Utcubamba	3 842,93	107 237	28,37	Bagua Grande	440	7