Algot Friberg (ingenjör)

Museiman och kulturvårdare

Karl Algot Friberg, född 2 september 1850, död 5 februari 1935, var en svensk ingenjör och kulturvårdare.

Algot Friberg
Född2 september 1850[1]
Mariestads församling[1], Sverige
Död5 februari 1935[1] (84 år)
Jönköpings Sofia församling[1], Sverige
BegravdSlottskyrkogården[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
Kungliga Tekniska högskolan
SysselsättningMuseiman[1], sekreterare, arkeolog
MakaHanna Friberg[1]
Redigera Wikidata

Efter studier vid Uppsala universitet genomgick Friberg Kungliga Tekniska högskolan och upprättade 1881 Huskvarna förnicklingsfabrik. Friberg inlade stora förtjänster om fornminnens räddande och vård, särskilt i Jönköpings län, där han 1901 bildade Norra Smålands fornminnesförening och grundade dess museum, dels i Jönköping, dels i stadsparken, dit han flyttade Bäckaby kyrka som han köpt för 800 kronor.[3] Friberg var fram till 1928 Norra Smålands fornminnesförenings sekreterare och även utgivare av dess Meddelanden. Bland Fribergs arkeologiska utgrävningar märks Piksborg och Näs slott. Han invaldes som korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien 1886, som hedersledamot av Smålands nation i Uppsala 1916 och i Svenska fornminnesföreningen 1930. Friberg blev riddare av Nordstjärneorden 1904 och kommendör av andra klassen av Vasaorden 1920. Han tilldelade Illis quorum meruere labores 1927.

Fribergs hustru Hanna Friberg, född Rogberg 1863, var även hon kultur- och personhistorisk författare. Makarna är begravna på Slottskyrkogården i Jönköping.[4]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g] K Algot Friberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14464, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Hembygdsrörelsens historia och utveckling”. Jönköpings läns museum. Arkiverad från originalet den 18 september 2011. https://web.archive.org/web/20110918150041/http://www.jkpglm.se/Upplev_lanet/hembygdsrorelsen/historia_o_utveckling.html. Läst 3 december 2011. 
  4. ^ SvenskaGravar