Aleksej Michajlovitj Romanov (ryska: Алексе́й Миха́йлович Рома́нов [ɐlʲɪkˈsʲej mʲɪˈxajləvʲɪtɕ rɐˈmanəf]), född 29 mars 1629 i Moskva i Ryssland, död 8 februari 1676 i Moskva i Ryssland,[a] var tsar av Ryssland från 1645 fram till hans död 1676.[1] Han var son till tsar Mikael I och tsaritsa Eudoxia Streshneva.

Aleksej I
Porträtt från mellan år 1790 och 1810
Regeringstid 12 juli 1645 – 29 januari 1676
Kröning 28 september 1645
Företrädare Mikael I
Efterträdare Fjodor III
Gemål Maria Miloslavskaja
Natalja Narysjkina
Barn Dmitrij Aleksejevitj
Jevdokija Aleksejevna
Marta Aleksejevna
Alexej Aleksejevitj
Anna Aleksejevna
Sofia Aleksejevna
Katarina Aleksejevna
Maria Aleksejevna
Fjodor III
Theodosia Aleksejevna
Simeon Aleksejevitj
Ivan V
Jevdokija Aleksejevna
Peter I
Natalja Aleksejevna
Fjodora Aleksejevna
Personnamn Aleksej Michajlovitj Romanov
Ätt Romanov
Far Mikael I
Mor Eudoxia Streshneva
Född 19 mars 1629
Moskva, Ryssland
Religion Östortodox
Död 29 januari 1676 (46 år)
Moskva, Ryssland
Begravd Ärkeängelskatedralen

BiografiRedigera

Aleksej övertog kronan som 16-åring efter sin far Mikael. När Aleksej var ung hölls den egentliga makten av Boris Morozov. 1648 utbröt i Moskva saltupproret som höll på i flera dagar. Detta tvingade tsaren att kalla ständerna till zemskij sobor för att omskapa rikets lag. Som resultat infördes en ny lagsamling 1649. Den betonade tsarens ställning samt gav fördelar för lantadeln och stadsborna på kyrkans bekostnad.

År 1652 utnämnde Aleksej munken Nikon till patriark. Nikon kritiserade hårt de nya lagarna, vilket ledde till tvister och maktkamp mellan tsaren och patriarken. Detta fortsatte till 1666 då Nikon dömdes och avskedades i det stora kyrkomötet i Moskva. Zemskij sobor återkallades bara en gång efter 1648, nämligen 1653. Annars löste Aleksej rikets problem i sin kammarduma (en sorts riksråd eller mindre församling av bojarer) och således började riket mer och mer närma sig absolutismen.

År 1670 reste sig kosackerna längs floden Don i en revolt under Stenka Razin. Kosackernas tåg gick uppströms längs med Volga och värvade utmattade bönder i deras led. Kosacktåget mördade storgodsägarna samt kyrkoledarna och deklarerade att de skulle frige bönder från livegenskapens repression. Upproret eskalerade snabbt till 1600-talets största bonderevolt i Europa. År 1671 kvävdes upproret i blodbad och de skrämda godsägarna och deras förvaltare band bönderna ännu hårdare till jorden (livegenskapen skärptes).

Äktenskap och barnRedigera

Aleksej gifte sig 1648 med Maria Miloslavskaja och paret fick tretton barn:

  1. Dmitrij Aleksejevitj (1648–1649)
  2. Jevdokija Aleksejevna (1650–1712)
  3. Marta Aleksejevna (1652–1707)
  4. Alexej Aleksejevitj (1654–1670)
  5. Anna Aleksejevna (1655–1659)
  6. Sofia Aleksejevna (1657–1704)
  7. Katarina Aleksejevna (1658–1718)
  8. Maria Aleksejevna (1660–1723)
  9. Fjodor III (1661–1682)
  10. Theodosia Aleksejevna (1662–1713)
  11. Simeon Aleksejevitj (1665–1669)
  12. Ivan V (1666–1696)
  13. Jevdokija Aleksejevna (1669–1669)

Då Maria dog 1669 gifte han om sig den 1 februari 1671 med Natalja Narysjkina och tillsammans fick de tre barn:

  1. Peter I (1672–1725)
  2. Natalja Aleksejevna (1673–1716)
  3. Fjodora Aleksejevna (1674–1678)

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Datumen i artikeln är angivna i den nya stilen. Enligt den gamla stilen föddes han den 19 mars 1629 och dog 29 januari 1676.

FotnoterRedigera

Externa länkarRedigera

Aleksej I av Ryssland
Född: 29 mars 1629 Död: 8 februari 1676
Regenttitlar
Företräddes av
Mikael I
 Tsar av Ryssland
1645 – 1676
Efterträddes av
Fjodor III