Aleksander Eduard Kesküla, född 21 mars 1882 i Tartu, Estland, död 17 juni 1963 i Madrid, Spanien, var en estnisk politiker och revolutionär.

Kesküla studerade politik och ekonomi vid universiteten i Tartu, Berlin, Zürich, Leipzig och Bern. Som anhängare till bolsjevikerna försökte han på olika sätt störta det ryska imperiet. År 1905 kom han i kontakt med den japanska spionen Akashi Motojirō som troligen sponsrade hans subversiva verksamhet.[1]

1913 blev han en mer uttalad estnisk nationalist som ville spela en roll i världspolitiken.[2] Åren 1914-1915, informerade han den tyska regeringen om Lenins planer och avsikt att ersätta det ryska imperiet med ett antal nationalstater. Medan tidigare forskning har uttryckt skepsis,[3] visar estniska forskning att 500 tusen tyska riksmark betalades till Lenin av Tyskland med Kesküla som en kanal.[4] Slutsatsen som dras är dock att Kesküla inte utövade något inflytande på Lenin och att han hade minimal kontakt med Lenin. Kesküla gav tyskarna lite av värde då han inte ville ge några betydande summor till bolsjevikerna.[3]

År 1918 grundade han det estniska kontoret i Stockholm för att söka stöd hos ententens stater för Estlands självständighet. Han agerade också i denna ställning, ända tills den officiella estniska delegationen förbjöd honom att göra det. Den estniska delegationen var skeptisk mot Kesküla och ansåg honom vara en tysk agent.

Östersjöregionen var central för Keskülas politiska tankar. Enligt Kesküla hade Estland ursprungligen tillhört den nordiska regionen, men som en följd av den tyska erövringen på 1200-talet hamnat i en främmande centraleuropeisk kultursfär. Keskülas ansåg att Estland borde avskiljas från Ryssland och återställas till sin plats bland de nordiska länderna som blev allt mer enade.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ Heresch, Elisabeth, Geheimakte Parvus, S. 84, 2000
  2. ^ Erinnerungen an Aleksander Kesküla, Adolf Gasser. Zwischen Tallinn und Zürich, 2003
  3. ^ [a b] Alfred Erich Senn, "The Myth of German Money during the First World War", Soviet Studies, Vol.XXVIII, No. 1, January 1976, pp.83-90
  4. ^ "Aleksander Kesküla", Proceedings of Estonian Academy of Sciences, 1991, 40, nr 1, lk 28—37