I ett aktiv–stativt språk (eller bara aktivt språk) böjer man det huvudsakliga substantivet eller pronomet olika beroende på om det är aktivt eller passivt, istället för att göra som ackusativa språk och kategorisera det som subjekt eller objekt.

Följande exempel visar vad skillnaden har för konsekvenser: Dakotas pronomen "wa" (aktiv form) och "ma" (passiv form) motsvarar de svenska "jag" (subjektsform) och "mig" (objektsform).

  Aktiv Passiv
transitiv wa-kastaka "jag slår honom/henne" ma-kastaka "han/hon slår mig"
intransitiv wa-lową "jag sjunger" ma-khuze "jag är sjuk"

I aktiva satser fungerar aktiva och ackusativa språk på samma sätt, ordet "jag" kan översättas med "wa". Detsamma gäller transitiva passiva satser, i dessa fall kan ordet "mig" översättas med "ma". Men i intransitiva passiva satser så markerar svenskan att undertecknad är subjekt genom att välja formen "jag" medan dakota markerar att undertecknad är passiv genom att välja formen "ma".