Tumbessparv

fågelart i Sydamerika
(Omdirigerad från Aimophila stolzmanni)

Tumbessparv[2] (Rhynchospiza stolzmanni) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Tumbessparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteRhynchospiza
ArtTumbessparv
R. stolzmanni
Vetenskapligt namn
§ Rhynchospiza stolzmanni
Auktor(Taczanowski, 1877)
Utbredning
Synonymer
  • Aimophila stolzmanni

Utseende redigera

Tumbessparven är grå unde och brun på ryggen, Ryggen är brun och huvudet är strimmigt. Näbben är relativt stor. Ingen liknande art finns i dess utbredningsområde.

Utbredning och systematik redigera

Arten återfinns i arida kustområden i sydvästra Ecuador och nordvästra Peru.[3] Den anses vara monotypisk.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades arten i släktet Aimophila, men genetiska studier visar att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar.[4]

Familjetillhörighet redigera

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]

Levnadssätt redigera

Tumbessparven hittas i ökenartade områden. Där födosöker den vanligen på marken i lågväxta buskage och kan därför vara svår att få syn på. Ibland sätter den sig dock högre upp på en exponerad gren för att spana runt eller sjunga.

Status redigera

Arten har ett begränsat utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jan Stanislaw Sztolcman (1854-1928) polsk zoolog verksam som samlare av specimen i tropiska Amerika 1875-1881 och 1882-1884.[9]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Rhynchospiza stolzmanni Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 april 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ DaCosta, J.M., G.M. Spellman, P. Escalante, and J. Klicka (2009), A molecular systematic revision of two historically problematic songbird clades: Aimophila and Pipilo, J. Avian Biol. 40, 206-216.
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera