Afrofobi är rasism som riktar sig mot människor med bakgrund i subsahariska Afrika och som tillhör den afrikanska diasporan.[1]

Afrofobi kan ta sig olika uttryck, som verbala kränkningar, fysiska angrepp, uteslutning från specifika sammanhang eller systematisk rasdiskriminering inom exempelvis arbets- och bostadsmarknaden.[1]

Begreppet används bland annat av FN.[1] Det används också av EU, till exempel genom att de anordnade Hearing on Afrophobia och att Europeiska myndigheten för Grundläggande Rättigheter (FRA) har publicerat rapporter på ämnet.[2] Även Sveriges statsminister har använt begreppet afrofobi genom att prata om den rasism afrosvenskar utsätts för.[3]

Idag finns det ca 180 000 afrosvenskar, varav 60% uppges vara utlandsfödda och 40% födda i Sverige.[2]

Afrofobi i Sverige

redigera

Ett av många problem som möter afrosvenskar är utsatthet för hatbrott. Hatbrott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken är de vanligaste hatbrotten i Sverige enligt BRÅ. Av dessa brott är 13% afrofobiska.[4]

På arbetsmarknaden är afrosvenskar den etniska minoritet som har högst arbetslöshet oavsett hur länge de levt i Sverige. Afrosvenskar tenderar också i högre utsträckning att ha arbeten som de är överkvalificerade för.[2]

På bostadsmarknaden finns det en överrepresentation av afrosvenskar i låginkomstområden.[2]

Sverige kritiserades 2014 av Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för den rasism, de hatbrott och diskriminering som afrosvenskar möter. Experterna från FN noterade att det fanns en stor skillnad mellan ord och handling i den svenska regeringens arbete mot afrofobi och rasism. Inte minst beskrev de en oroväckande tystnad och brist på diskussion om rasism och rasdiskriminering i Sverige.[5]

Referenser

redigera