Adelaïde Ehrnrooth

finländsk författare och kvinnosakskämpe

Lovisa Adelaïde Ehrnrooth, född den 17 januari 1826 på godset Sesta i Nastola i Tavastehus län, död den 13 januari 1905 i Helsingfors, var en finlandssvensk författare och kvinnosakskämpe. Hon var dotter till Gustaf Adolf Ehrnrooth och syster till Casimir Ehrnrooth.

Adelaïde Ehrnrooth
Adelaïde Ehrnrooth
Adelaïde Ehrnrooth
FöddLovisa Adelaïde Ehrnrooth
17 januari 1826
Nastola, Finland
Död13 januari 1905 (78 år)
Helsingfors, Finland
YrkeFörfattare
NationalitetFinländsk
SpråkSvenska
SläktingarGustaf Adolf Ehrnrooth (far)
Casimir Ehrnrooth (bror)

Biografi redigera

Ehrnrooth var en av de första och främsta förkämparna för kvinnosaken i Finland, och arbetade för sitt mål i tidningspressen och skönlitteraturen. Efter att ha avslutat sin skolgång i Helsingfors 1856 vistades hon åter på Sesta, innan hon flyttade tillbaka till huvudstaden. Från mitten av 1860-talet gav hon under pseudonymen A-ï-a ut ett flertal noveller där hon tog sig an kvinnans frigörelse från de sociala bojor som tryckte henne. Hon skrev också under samma pseudonym ironiska debattinlägg i tidningarna. Under 1870-talet skrev hon även flera följetongsromaner om kvinnlig emancipation.

1874 grundade hon med inkomster från sina romaner en stipendiefond för kvinnliga medicinstuderande vid universitetet, och hon ägnade sig även åt välgörenhet. Erfarenheterna från sitt välgörenhetsarbete behandlar hon i de båda böckerna Hvardagslifvets skuggor och dagrar (1881) och Bland fattiga och rika (1887). Hon reste också i Afrika och Orienten, resor som skildras i Två finskors lustvandringar I–II (1886–1890) och Höstskörd (1895).

En följd av Adelaïde Ehrnrooths banbrytande insats var Finlands första kvinnosaksorganisation, Finsk kvinnoförening, som grundades 1884. Organisationens mål var att män och kvinnor skulle vara jämställda såväl i hemmet som i samhället. Då före­ningen vid årsskiftet 1891–1892 uteslöt ”rebeller” från sina led, lämnade Ehrnrooth frivilligt medlemskapet och var med om att bilda den nya, mer frisinnade organisationen Kvinnosaksförbundet Unionen.

Adelaïde Ehrn­rooth deltog aktivt i föreningens livliga diskussioner, skrev för föreningens språkrör Nutid och var tidningens redaktör 1898–1899. Hon reste utomlands, deltog i kvinnosakskongresser och knöt och upprätthöll vänskapsband med utländska meningsfränder. Ernrooth dog år 1905 och hann därmed aldrig uppleva kvinnornas politiska rösträtt som infördes 1906.[1]

Bibliografi redigera

Källor redigera

Noter redigera

Övriga källor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera