Öppna huvudmenyn

Abrogans

latinsk-fornhögtysk ordbok (äldre medeltid)
Ur Codex Sangallensis 911.
Abrogans första sida, med rubriken: Incipiunt closas ex uetere testamento (Här börjar glosorna från gamla testamentet)

Abrogans, även kallad Abrogans deutsch, är en latinskfornhögtysk ordbok från äldre medeltid. Namnet Abrogans har ordboken fått efter sitt första uppslagsord i den äldsta versionen.

UppkomstRedigera

Ursprunget till Abrogans går tillbaka till en enbart latinsk synonymordbok, där äldre och svårförståeliga latinska ord förklaras med yngre, mer lättförståeliga ord. I ett senare led har den synonymordboken försetts med tyska översättningar av båda uppsättningarna latinska ord. Av denna har det senare gjorts avskrifter, varav det nu finns fyra bevarade. Den ursprungliga Abrogans-förlagan har inte återfunnits.

BetydelseRedigera

Även om flera översättningar blivit fel, lär de flesta stämma och Abrogans, som innehåller nästan 7 000 ord ur fornhögtyskan, har bidragit till dagens förståelse av de äldsta tyska skrifterna.[1]

Bevarade exemplarRedigera

Av Abrogans finns det idag, utöver en förkortad version i Prag, bevarade exemplar i Sankt Gallen, Karlsruhe och Paris.[2] De olika exemplaren skiljer sig något åt både vad gäller utförande och stilen på tyskan.

Codex Sangallensis 911 (St. Gallen)Redigera

I klosterbiblioteket som tillhört det tidigare Sankt Gallens kloster i Schweiz finns det äldsta och mest omfattande exemplaret av Abrogans.[3] Det ingår i Codex Sangallensis 911 från ungefär år 790, den äldsta bevarade tyskspråkiga boken.[4] Denna version är i litet format och med orden skrivna i en lång följd efter varandra.

Orden listas i alfabetisk ordning utifrån det första latinska uppslagsordet, vilket följs av sin fornhögtyska översättning, därefter den latinska synonymen och sist i gruppen den latinska synonymens fornhögtyska översättning. Den börjar:

  :   :   :

Ordparen i exemplet ovan skulle kunna ställas upp så här:

  • Abrogans = dheomodi ; humilis = samftmoati
  • abba = faterlih ; pater = fater

Codex Latinus 7640 (Paris)Redigera

 
Abrogans första sida i Codex Latinus 7640

Bibliothèque nationale de France i Paris finns, i en samlingsskrift kallad Codex Latinus 7640, ett Abrogans-exemplar som dock är ofullständigt och avbryts på bokstaven I (i).[3][5] Denna version är betydligt finare utförd än ovanstående och är strukturerad i kolumner.

Även här listas orden efter det första latinska uppslagsordet, men detta följs av sin latinska synonym och de fornhögtyska översättningarna har skrivits i mindre text ovanför respektive latinskt ord. Till exempel:

fat'lih
fater
   

Codex Aug. CXI (Karlsruhe)Redigera

Badische Landesbibliothek i Karlsruhe finns ett exemplar av Abrogans, i samlingsskriften som hänvisas till som Aug. Perg. 111 eller Cod. Aug. CXI, som före 1805 fanns i klostret Reichenau, på klosterön Reichenau.[6]

Liksom i Cod. Sang. 911, följs här det första latinska uppslagsordet av sin fornhögtyska översättning, varefterfter den latinska synonymen kommer följd av den latinska synonymens fornhögtyska översättning. Ordboken är dock strukturerad så att varje sådan grupp av ord har en egen rad.

Codex XXIII E 54 (Prag)Redigera

tjeckiska nationalbiblioteket i Prag finns en förkortad version av Abrogans, en palimpsest från början av 800-talet.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ Seebold, Elmar (2001). Chronologischer Wörterbuch des deutschen Wortschatzes. Der Wortschatz des 8. Jahrhunderts (und früherer Quellen). Berlin: De Gruyter. ISBN 9783110879827. https://books.google.se/books?id=0dcgAAAAQBAJ&pg=PA57&lpg=PA57&dq=abrogans+911. Läst 4 oktober 2015 
  2. ^ ”Abrogans deutsch”. Handschriftencensus. http://www.handschriftencensus.de/werke/728. Läst 4 oktober 2015. 
  3. ^ [a b] Splett, Jochen (2009). ”Das ‘Abrogans’-Glossar”. i Bergmann, Rolf et al. Die althochdeutsche und altsächsische Glossographie: Ein Handbuch. Berlin: Walter de Gruyter. ISBN 9783110216974. https://books.google.se/books?id=e0PIh1DhvwYC&pg=PA727&lpg=PA727&dq=Paris,+Bibliothèque+Nationale+lat.+7640+abrogans. Läst 4 oktober 2015 
  4. ^ ”St. Gallen, Stiftsbibliothek, Cod. Sang. 911: Abrogans - Vocabularius (Keronis) et Alia”. e-codices. Universität Freiburg, Schweiz. Arkiverad från originalet den 3 november 2015. https://web.archive.org/web/20151103021544/http://www.e-codices.unifr.ch/de/list/one/csg/0911. Läst 3 oktober 2015. 
  5. ^ ”Codex Latinus 7640”. Bibliothèque nationale de France, Département des manuscrits. http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b9077678f. Läst 4 oktober 2015. 
  6. ^ ”Die Handschriften des Klosters Reichenau”. Badische Landesbibliothek, Karlsruhe. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005173349/http://www.blb-karlsruhe.de/blb/blbhtml/besondere-bestaende/provenienz/reichenau.php#seitenanfang. Läst 4 oktober 2015. 
  7. ^ Bischoff, Bernhard (1990). Latin Palaeography: Antiquity and the Middle Ages. Cambridge University Press. ISBN 9780521367264. https://books.google.se/books?id=eEmsSZ054L8C&pg=PA12&lpg=PA12&dq=abrogans+prague 

Externa länkarRedigera