Wikipedia

A.P. Indy

A.P. Indy, född 31 mars 1989, död 21 februari 2020, var ett engelskt fullblod, mest känd för att ha segrat i Belmont Stakes (1992) och Breeders' Cup Classic (1992), samt blev utsedd till American Horse of the Year 1992 under sin tävlingskarriär. Hans segertid i Belmont Stakes är den näst snabbaste (delat med Easy Goer) i löpets historia, Han morfar Secretariat innehar den snabbaste.[2]

A.P. Indy
A.P. Indy (horse).jpg
A.P. Indy 2010.
KönHingst
FöddUSA 31 mars 1989
DödUSA 21 februari 2020 (31 år)
FärgBrun
RasEngelskt fullblod
SportGaloppsport
Härstamning
EfterSeattle Slew
UndanWeekend Surprise
UndanefterSecretariat
UppfödareWilliam Farish III
William S. Kilroy
Personal
TränareNeil Drysdale
ÄgareJapan Tomonori Tsurumaki (1990)
USA Farish, Goodman, Kilroy and Tsurumaki (1992)
Karriär
Antal starter11 st
Antal segrar8 st
Segerprocent73 %
Startprissumma2 979 815 USD[1]
Större segrar i urval
Hollywood Futurity (1991)
San Rafael Stakes (1992)
Santa Anita Derby (1992)
Peter Pan Stakes (1992)

Segrar i Triple Crown-löp:
Belmont Stakes (1992)

Segrar i Breeders' Cup-löp:
Breeders' Cup Classic (1992)
Utmärkelser
U.S. Champion 3-Yr-Old Colt (1992)
United States Horse of the Year (1992)
United States Racing Hall of Fame (2000)
Ledande avelshingst i Nordamerika (2003, 2006)
Ledande avelsmorfader i Nordamerika (2015, 2021)
Externa länkar
A.P. Indy hos Equibase
Hästsportsportalen

Efter tävlingskarriären var han väldigt framgångsrik som avelshingst, och blev utsedd till ledande avelshingst i Nordamerika (2003, 2006) och ledande avelsmorfader i Nordamerika (2015, 2021).

Han valdes in i National Museum of Racing and Hall of Fame 2000.

Bakgrund redigera

A.P. Indy var en brun hingst efter Seattle Slew och under Weekend Surprise (efter Secretariat).[3][4][5] Han föddes upp av William Farish III och William S. Kilroy[3] och ägdes av Tomonori Tsurumaki (1990) och sedan av Farish, Goodman, Kilroy and Tsurumaki (1992). Han tränades under tävlingskarriären av Neil Drysdale.

A.P. Indy tävlade mellan 1991 och 1992, och sprang totalt in 2 979 815 dollar på 11 starter, varav 8 segrar och 1 tredjeplats. Han tog karriärens största seger i Belmont Stakes (1992) och Breeders' Cup Classic (1992). Han segrade även i Hollywood Futurity (1991), San Rafael Stakes (1992), Santa Anita Derby (1992) och Peter Pan Stakes (1992).

Karriär redigera

A.P. Indy, som var toppstammad, hade nästan perfekt fysiskt utseende.[6] Han blev den dyraste ettåringen på auktion 1990, för 2,9 miljoner dollar. Hans nya ägare var Tomonori Tsurumaki, som döpte hingsten för att hedra sin nyligen öppnade Nippon Autopolis, där Tsurumaki hoppades få vara värd för ett Formel 1-evenemang (Indy Car).[7] I juli 1992 köpte A.P. Indys uppfödare Farish och Kilroy tillbaka en andel i hingsten.[8]

Tvååringssäsongen 1991 redigera

Han tränades av Hall of Fame-tränaren Neil Drysdale, och tog tre segrar på fyra starter som tvååring, bland annat i grupp 1-löpet Hollywood Futurity. På Experimental Free Handicap rankades han som den tredje bästa tvååringen 1991 på 124 pounds, sex pounds efter Arazi och ett pound efter Bertrando.[9]

Treåringssäsongen 1992 redigera

Som treåring 1992 segrade han inledningsvis i San Rafael Stakes och Santa Anita Derby. På morgonen innan 1992 års Kentucky Derby, var han spelad till andrafavorit, men var tvungen att strykas på grund av ett sår på ett av benen.[10]

Drysdale använde så småningom ett glasfiberplåster för att reparera en liten, nästan osynlig spricka i A.P. Indys hov.[11] A.P. Indy missade även Preakness Stakes, och förberedde sig istället för Belmont i Peter Pan Stakes, där han segrade med 5 1⁄2 längd.[12]

Den 6 juni 1992 startade han i Belmont Stakes, där han bland annat mötte Preakness Stakes-vinnaren, Pine Bluff.[13][14] I löpet lade sig A.P. Indy bakom ledarna och var fyra efter en mile. Pine Bluff och A.P. Indy duellerade längs upploppet, och A.P. Indy avancerade även mot Agincourt och Casual Lies, och lyckades segra med 3⁄4 längd.[14][15] A.P. Indy är del av den enda tregenerationssekvensen av Belmont Stakes-vinnare i amerikansk galopphistoria. Han är efter 1977 års vinnare Seattle Slew och är far till 2007 års vinnare Rags to Riches.[16]

A.P. Indy fick vila under sommaren för att låta hans hov läka helt och kom sedan tillbaka den 13 september 1992 i Molson Export Million där han slutade femma.[17] Den 10 oktober 1992 slutade han trea i Jockey Club Gold Cup efter att ha missat starten och slitit av sin högra framsko.[18] Segrade i löpet gjorde Pleasant Tap, och tvåa blev Strike the Gold, föregående års segrare av Kentucky Derby.[19]

1992 års Breeders' Cup reds den 31 oktober på Gulfstream Park. Breeders' Cup Classic var fyllt med fjorton hästar, varav tolv hade vunnit grupp 1- eller stakeslöp.[20] A.P. Indy och Pleasant Tap var de två spelfavoriterna. A.P. Indy fick en bra start, men föll tillbaka till åttonde plats i ett snabbt öppningstempo satt av Thunder Rumble. I sista sväng var han sist i fältet, men avancerade under upploppet för att segra med 2 längder över Pleasant Tap.[21][22]

Efter Breeders' Cup Classic meddelades det att A.P. Indy avslutar sin tävlingskarriär. Han fick Eclipse Awards för American Horse of the Year och Champion three-year-old colt. År 2000 valdes A.P. Indy in i National Museum of Racing and Hall of Fame, samtidigt som hans tränare Drysdale.[23]

Som avelshingst redigera

A.P. Indy stallades upp som avelshingst på Lane's End Farm 1993 med en initial avelsavgift på 50 000 dollar.[24][25] A.P. Indy kom att bli en "rasformande" avelshingst, och under stora delar av sin karriär var hans avelsavgift 300 000 dollar.[26] Han var ledande avelshingst i Nordamerika 2003 och 2006[27], och var bland de 10 bästa avelshingstarna under 10 år i rad.[28] Han blev far till 88 grupplöpsvinnare och 12 champions.[29]

A.P. Indy blev även framgångsrik som morfader, och blev ledande avelsmorfader i Nordamerika 2015. Hans döttrar har fölat Royal Delta[30], Super Saver (Kentucky Derby), Plum Pretty (Kentucky Oaks), Wait A While (champion) och Bluegrass Cat och Any Given Saturday (båda stakesvinnare).[31]

Död redigera

A.P. Indy avled 31 år gammal, en hög ålder för en häst[32], den 21 februari 2020 av naturliga orsaker.[33]

Stamtavla redigera

A.P. Indy[34]s stamtavla
Efter
Seattle Slew (USA)
1974 		Bold Reasoning (USA)
1968 		Boldnesian Bold Ruler
Alanesian
Reason to Earn Hail To Reason
Sailing Home
My Charmer (USA)
1969 		Poker Round Table
Glamour
Fair Charmer Jet Action
Myrtle Charm
Undan
Weekend Surprise (USA)
1980 		Secretariat (USA)
1970 		Bold Ruler Nasrullah
Miss Disco
Somethingroyal Princequillo
Imperatrice
Lassie Dear (USA)
1974 		Buckpasser Tom Fool
Busanda
Gay Missile Sir Gaylord
Missy Baba, family 3-l
  • A.P. Indy är inavlad 3 × 4 till Bold Ruler. Med det menas att Bold Ruler förekommer en gång i tredje generationen, och en gång i fjärde generationen. A.P. Indy är även inavlad 5 × 4 × 6 till hingsten Princequillo och 3 × 5 till Kentucky Broodmare of the Year, Somethingroyal.

Referenser redigera

  1. ^ ”A.P. Indy Statistics and Results”. www.equibase.com. http://www.equibase.com/profiles/Results.cfm?type=Horse&refno=1245197&registry=T. 
  2. ^ Durso, Joseph (7 June 1992). ”Speed and A.P. Indy Rule the Day at Belmont”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1992/06/07/sports/horse-racing-speed-and-ap-indy-rule-the-day-at-belmont.html. 
  3. ^ [a b] ”A LIVING LEGEND: A.P. INDY TURNS 30”. Lane's End Farm. March 29, 2019. https://lanesend.com/2019/03/ap-indy-turns-30. 
  4. ^ ”Pedigree Analysis: Dreaming of A.P. Indy”. BloodHorse.com. http://www.bloodhorse.com/horse-racing/articles/121598/pedigree-analysis-dreaming-of-a-p-indy. 
  5. ^ ”Kentucky Broodmare of the Year Weekend Surprise Dead”. BloodHorse.com. http://www.bloodhorse.com/horse-racing/articles/194071/kentucky-broodmare-of-the-year-weekend-surprise-dead. 
  6. ^ ”Pedigree Analysis: Dreaming of A.P. Indy”. BloodHorse.com. http://www.bloodhorse.com/horse-racing/articles/121598/pedigree-analysis-dreaming-of-a-p-indy. 
  7. ^ ”Looking Back at A.P. Indy”. TrueNicks.com. http://cs.bloodhorse.com/blogs/truenicks/archive/2012/01/17/looking-back-at-a-p-indy.aspx. 
  8. ^ ”A.p. Indy Takes It Easy During Final Workout For Breeders' Classic”. tribunedigital-sunsentinel. http://articles.sun-sentinel.com/1992-10-27/sports/9202250913_1_front-hoof-farish-breeders.  Arkiverad 11 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170511005445/http://articles.sun-sentinel.com/1992-10-27/sports/9202250913_1_front-hoof-farish-breeders. Läst 12 januari 2022. 
  9. ^ ”New Chef-de-Race: A.P. Indy”. www.chef-de-race.com. http://www.chef-de-race.com/dosage/chefs-de-race/ap_indy.htm.  Arkiverad 18 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318155135/http://www.chef-de-race.com/dosage/chefs-de-race/ap_indy.htm. Läst 12 januari 2022. 
  10. ^ Christine, Bill (3 May 1992). ”A.P. Indy Skips Race Because of Sore Hoof”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/1992-05-03/sports/sp-1864_1_santa-anita. 
  11. ^ Christine, Bill (7 June 1992). ”Finally, A.P. Indy Is a Star”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/1992-06-07/sports/sp-305_1_triple-crown-champion. 
  12. ^ ”Catching Up With A.P. Indy”. www.americasbestracing.net. https://www.americasbestracing.net/the-sport/2016-catching-ap-indy. 
  13. ^ Durso, Joseph (7 June 1992). ”Speed and A.P. Indy Rule the Day at Belmont”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1992/06/07/sports/horse-racing-speed-and-ap-indy-rule-the-day-at-belmont.html. 
  14. ^ [a b] Christine, Bill (7 June 1992). ”Finally, A.P. Indy Is a Star”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/1992-06-07/sports/sp-305_1_triple-crown-champion. 
  15. ^ ”Chart of the Belmont Stakes”. equibase.com. http://www.equibase.com/premium/chartEmb.cfm?track=BEL&raceDate=06/06/1992&cy=USA&rn=8. 
  16. ^ ”A.P. Indy”. American Classic Pedigrees. http://www.americanclassicpedigrees.com/ap-indy.html. 
  17. ^ ”A.p. Indy Takes It Easy During Final Workout For Breeders' Classic”. tribunedigital-sunsentinel. http://articles.sun-sentinel.com/1992-10-27/sports/9202250913_1_front-hoof-farish-breeders.  Arkiverad 11 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170511005445/http://articles.sun-sentinel.com/1992-10-27/sports/9202250913_1_front-hoof-farish-breeders. Läst 12 januari 2022. 
  18. ^ ”A.P. Indy: The Complete Racehorse”. Paulick Report. http://www.paulickreport.com/news/ray-s-paddock/a-p-indy-the-complete-racehorse/. 
  19. ^ ”AP Indy: the complete thoroughbred”. Issuu.com. https://issuu.com/anderson-co/docs/a.p._indy__the_complete__thoroughbr. 
  20. ^ ”Catching Up With A.P. Indy”. www.americasbestracing.net. https://www.americasbestracing.net/the-sport/2016-catching-ap-indy. 
  21. ^ ”Chart for the Breeders' Cup Classic”. equibase.com. http://www.equibase.com/premium/chartEmb.cfm?track=GP&raceDate=10/31/1992&cy=USA&rn=10. 
  22. ^ ”HORSE RACING; A.P. Indy Carves His Initials on the Classic”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1992/11/01/sports/horse-racing-ap-indy-carves-his-initials-on-the-classic.html. 
  23. ^ ”AP Indy: the complete thoroughbred”. Issuu.com. https://issuu.com/anderson-co/docs/a.p._indy__the_complete__thoroughbr. 
  24. ^ ”Catching Up With A.P. Indy”. www.americasbestracing.net. https://www.americasbestracing.net/the-sport/2016-catching-ap-indy. 
  25. ^ ”Catching up with A.P. Indy: Still carrying himself like a champion”. Daily Racing Form. http://www.drf.com/news/catching-ap-indy-still-carrying-himself-champion. 
  26. ^ ”Hot Sire: A.P. Indy”. Daily Racing Form. http://www.drf.com/news/hot-sire-ap-indy. 
  27. ^ ”Interactive Sire Listings”. www.bloodhorse.com. http://www.bloodhorse.com/horse-racing/thoroughbred-breeding/sire-lists/general. 
  28. ^ ”New Chef-de-Race: A.P. Indy”. www.chef-de-race.com. http://www.chef-de-race.com/dosage/chefs-de-race/ap_indy.htm.  Arkiverad 18 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318155135/http://www.chef-de-race.com/dosage/chefs-de-race/ap_indy.htm. Läst 12 januari 2022. 
  29. ^ ”Catching Up With A.P. Indy”. www.americasbestracing.net. https://www.americasbestracing.net/the-sport/2016-catching-ap-indy. 
  30. ^ ”A.P. Indy Still Makes Classic Mark”. BloodHorse.com. http://www.bloodhorse.com/horse-racing/articles/199641/a-p-indy-still-makes-classic-mark. 
  31. ^ ”New Chef-de-Race: A.P. Indy”. www.chef-de-race.com. http://www.chef-de-race.com/dosage/chefs-de-race/ap_indy.htm.  Arkiverad 18 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318155135/http://www.chef-de-race.com/dosage/chefs-de-race/ap_indy.htm. Läst 12 januari 2022. 
  32. ^ ”1992 champ still making mark on racing and Classic today”. Lexington Herald-Leader. https://www.kentucky.com/sports/horses/keeneland/article42680091.html. 
  33. ^ ”Racing Loses a Legend, A.P. Indy Dies at Age 31”. BloodHorse.com. https://www.bloodhorse.com/horse-racing/articles/238648/racing-loses-a-legend-a-p-indy-dies-at-age-31. 
  34. ^ ”Pedigree of A.P. Indy”. www.equineline.com. http://www.equineline.com/Free-5X-Pedigree.cfm?page_state=ORDER_AND_CONFIRM&reference_number=1245197&registry=T&horse_name=A.P.%20Indy&dam_name=Weekend%20Surprise&foaling_year=1989&nicking_stats_indicator=Y. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=A.P._Indy&oldid=54269560”