Dronningens Livregiment

Dronningens Livregiment (på svenska: Drottningens livregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1657 och 2001.

Dronningens Livregiment
Dronningens Livregiments vapen
Information
Officiellt namn	8. Regiment
Datum	1657–2001
Land	Danmark
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Storlek	Regemente
Förläggningsort	Köpenhamn 1658 Kronborg 1662 Glückstadt 1679–1852 Köpenhamn 1852–1932 Roskilde 1932–1951 Århus 1952–1955 Aalborg 1955–2001
Kända slag och krig	Karl X Gustavs första danska krig Pfalziska tronföljdskriget Stora nordiska kriget: Slaget vid Helsingborg 1710 Slaget vid Gadebusch 1712

Dronningens Livregiments uniformer omkring 1760 till 1761.

Historia

Regementet upprättades på kunglig befallning den 23 april 1657, då Fredrik III ålade sin halvbror, Kristian IV:s oäkta son Ulrik Christian Gyldenløve, att värva 200 man dragoner i Aalborgs stift. Enligt dåtida tradition döptes regementena efter deras befälhavare och regementet hade därför namnet Gyldenløves Regiment Dragoner. Dragonregementet var vid den här tiden indelat i 6 kompanier på vardera 200 man, där hälften var beväpnade med lansar och den andra hälften med arkebuser. Dragoner betraktades som beridet fotfolk och hade därför skor och inte stövlar. Befälen bar hildebarder, vilka bars av dennes adjutant när befälet satt till häst. Uniformen bestod av filthatt, lång rock med knapprader, knäbyxor, yllestrumpor och höga ankelskor. Regementet kändes igen på färgen på dess livrock, vilken i Gyldenløves Regiment Dragoners fall var färgad i det oldenburgska kungahusets färger: högrött och gyllengult.

Strax efter sitt bildande deltog regementet i Köpenhamns försvar under den svenska belägringen 1658, under vilken Gyldenløve dog av malaria. Regementet övertogs därefter av Eiler Holck och benämndes således Holcks Regiment Dragoner. Under belägringen utmärkte regementet sig så framgångsrikt att kungen den 18 oktober 1659 beslutade att regementet skulle få namnet Dronningens Livregiment Dragoner. Efter Fredrik III:s död 1670 beslutade Kristian V den 25 juli 1670 att regementets namn skulle vara Dronningens Livregiment. Samtidigt bestämdes att den regerande drottningens monogram framöver skulle ingå i fanan. Det sista att pryda regementets fana var drottning Ingrids spegelmonogram.

Regementet lades ner i samband med försvarsbeslutet 2000–2004, då de tillsammans med Slesvigske Fodregiment ingick i Prinsens Livregiment med förläggningsort i Skive. Detta slogs sedan samman med Jydske Dragonregiment 2005.

Namn och beteckningar

Namn

Ulrik Christian Gyldenløves Regiment Dragoner	Ulrik Christian Gyldenløves dragonregemente	1657-04-23	–	1658
Eiler Holcks Regiment Dragoner	Eiler Holcks dragonregemente	1658	–	1659
Dronningens Livregiment Dragoner	Drottningens livregementes dragoner	1659	–	1670-07-25
Dronningens Livregiment	Drottningens livregemente	1670-07-25	–	1842
17. Linie-Infanteri-Bataillon	Sjuttonde linjeinfanteribataljonen	1842	–	1848
Upplöst	Upplöst	1848	–	1851
3. Holstenske Infanteribataillon	Tredje holstenska infanteribataljonen	1851	–	1852
17. Linie-Infanteri-Bataillon	Sjuttonde linjeinfanteribataljonen	1852	–	1860
17. Infanteribataillon	Sjuttonde infanteribataljonen	1860	–	1863
17. Infanteriregiment	Sjuttonde infanteriregementet	1863	–	1865
17. Infanteribataillon	Sjuttonde infanteribataljonen	1865	–	1867
17. Bataljon	Sjuttonde bataljonen	1867	–	1943-08-29
Upplöst	Upplöst	1943-08-29	–	1945-05-05
17. Bataljon	Sjuttonde bataljonen	1945-05-05	–	1951-11-01
8. Regiment	Åttonde regementet	1951-11-01	–	1961-11-01
Dronningens Livregiment	Drottningens livregemente	1961-11-01	–	2001-01-01

Förbandschefer

Ulrik Christian Gyldenløve, 1657–1658 Eiler Holck, 1658–1675 Joachim Schack, 1675–1677 Hans Georg Schulenburg, 1677–1681 Jobst Scholten, 1681–1690 Hartwig von Passow, 1690–1698 Johann Dietrich Haxthausen, 1698–1701 Erhard Wedel Jarlsberg, 1701–1708 Manderup Due, 1708–1710 Georg Vilhelm Hedviger Sponeck, 1710–1716 August Lühe, 1716–1730 Christian Frederik Haxthausen, 1730–1730 Josva Barner, 1730–1732 Carl Ferdinand Stauffenberg, 1732–1738

Christian August af Sønderborg, 1738–1754 Conrad Ahlefeldt, 1754–1764 Henrik Gude, 1764–1766 Schack Carl Rantzau-Ascheberg, 1766–1772 Carl Vilhelm Sames, 1773–1774 Ditlef Carl Rantzau, 1774–1789 Ludvig Frederik Bechtolsheim, 1789–1813 Joachim Christian Breuer, 1813–1814 Frederik Ernst Henrik Cronhelm, 1814–1816 Jacob Carl Kaalund, 1817–1822 Jens Leschly, 1822–1842 August Vilhelm Lobedanz, 1842–1848 Sofus Carl Ferdinand Balthasar Krieger, 1851–1852 Frederik Ferdinand Henckel, 1852–1855

Jens Bregendahl Schepelern, 1855–1858 Andreas Bernstorff, 1858–1864 Ernst Georg Emil du Plat, 1864–1864 Friederich Carl Albrecht Hermann Salchow, 1864–1864 Frederik Waldemar Lund, 1864–1875 Johannes Eduard Beissenherz, 1875–1882 Carl Anthon Sciavitsky Dalberg, 1882–1885 Johan Georg Frederik Colding, 1886–1892 Christian Lütken, 1892–1895 Emanuel Prytz, 1896–1900 Frederik Hans Walther Harbou, 1900–1901 Andreas Carl Pilegaard Jessen, 1901–1906 Ellis Wolff, 1906–?

Källa: Wadschier

Referenser