68 Herculis

stjärna i stjärnbilden Herkules
Ej att förväxla med U Herculis.

68 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[13] i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules, som också har Bayer-beteckningen u Herculis.[5] Den har en största kombinerad skenbar magnitud på ca 4,80[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 3,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 990 ljusår (ca 300 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –17 km/s.[3]

68 Herculis
Hercules IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension17t 17m 19,56787s[1]
Deklination+33° 06′ 00,3645″[2]
Skenbar magnitud ()+4,80[3], +4,69 – 5,37 ± 0,009 (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypB2 V + B8-9[5]
B–V-0,166 ± 0,011[6]
VariabeltypFörmörkelsevariabel av Algol-typ (EA/SD)[4][7]
Astrometri
Radialhastighet ()-17,1 ± 2,8[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -4,360 ± 0,316[1] mas/år
Dek.: -5,370 ± 0,364[1] mas/år
Parallax ()3,3032 ± 0,1853[1]
Avstånd990 ± 60  (300 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-2,66 ± 0,30 (-2,35 + -1,15)[5]
Detaljer
Massa7,88 ± 0,26[8] M
Radie4,93 ± 0,15[8] R
Luminositet4 786+343-319[8] L
Temperatur21 600 ± 220[8] K
Vinkelhastighet145 ± 5[9] km/s
Andra beteckningar
HD 156633[10], HIP 84573[10], HR 6431[10], IRAS 17154+3309[10], 2MASS J17171955+3306003[10], SAO 65913[10], GSC 02596-01318[10], u Her[11], ADS 10449 A[10], PLX 3927[10], AG+33 1520[10], BD+33 2864[10], CCDM J17173+3306A[10], CSI+33 2864 1[10], GC 23359[10], GCRV 9980[10], HIC 84573[10], JP11 2841[10], N30 3852[10], PMC 90-93 4674[10], PPM 80086[10], ROT 6275[10], ROT 3522[10], TD1 20233[10], TYC 2596-1318-1[10], UBV 21441[10], uvby98 100156633 ABV[10], ALS 16386[10], u Her[10], PLX 3927.00[10], WDS J17173+3306A[10], SBC9 957[10], HGAM 666[10], SBC7 617[10], PMSC 17136+3312Aab[10], PMSC 17136+3312A[10], WEB 14281[10], Gaia DR2 1334035606852115840[10] och 68 Her [12]

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan 68 Herculis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B2 V.[5] Den har en massa som är ca 8[8] solmassor, en radie som är ca 5[8] solradier och utsänder ca 4 790[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 12 600 K.[8]

Det inre paret i 68 Herculis bildar en väl studerad dubbelstjärna med omloppsplanet orienterat nära siktlinjen till jorden, vilket gör det till en förmörkelsevariabel av Algol-typ (EA/SD),[4] som varierar mellan visuell magnitud +4,69 och 5,37 med perioden 2,051026 dygn,[4] varvid sekundärstjärnan överför massa till den varmare primärstjärnan.[8] Huvudförmörkelsen reducerar systemets magnitud till 5,37, medan den andra förmörkelsen sänker ljusstyrkan till 4,93.[7] Teoretiska beräkningar tyder på att givarstjärnan började med 7,2 gånger solens massa, den nuvarande primärstjärnan med 3,6 solmassor, och deras initiala omloppsperiod var ca 1,35 dygn.[8] Den senare visar även Beta Cephei-liknande pulsationsbeteende.

Följeslagaren, 68 Herculis B, har visat sig vara svår att klassificera, men framträder som en stjärna av spektraltyp B8−9.[5] Dess massa är nära tredubbla solens massa med 4,3 gånger solens radie. Den utsänder ca 427 gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av 12 600 K.[8]

Den tredje komponenten i trippelstjärnan, 68 Herculis C, ligger med en vinkelseparation av 10,2 bågsekunder från det inre paret med en visuell magnitud av 10,2.[13]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 68 Herculis, 17 januari 2020.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ ”Basic data: V* 68 Her – Eclipsing binary of Algol type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=68+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 30 augusti 2019. 
  3. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c d] ”u. Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15899. Läst 30 augusti 2019. 
  5. ^ [a b c d e] Hilditch, R. W. (April 2005), "Astrophysical parameters for the eclipsing binary u Herculis", The Observatory, 125: 72–81, Bibcode:2005Obs...125...72H
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=84573. Läst 30 augusti 2019. 
  7. ^ [a b] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k] Kolbas, V.; et al. (November 2014), "Tracing CNO exposed layers in the Algol-type binary system u Her", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 444 (4): 3118–3129, arXiv:1408.2681, Bibcode:2014MNRAS.444.3118K, doi:10.1093/mnras/stu1652.
  9. ^ Saad, Somaya; Nouh, Mohamed (June 2011), "A study of the B+B double-lined eclipsing binary u Her", Bulletin of the Astromical Society of India, 39: 277–287, Bibcode:2011BASI...39..277S.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  11. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  12. ^ "68 Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-06-14.
  13. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkarRedigera