38 Lyncis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning är en multipelstjärna[4] i den södra delen av stjärnbilden Lodjuret. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 3,82[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 27,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 117 / 133 ljusår (ca 36 /41 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 4 km/s.[3]

38 Lyncis
Lynx IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLodjuret
Rektascension09t 18m 50,64384s[1]
Deklination+36° 48′ 09,3331″[2]
Skenbar magnitud ()3,82[3] (3,95 + ? + 6,30) [4], +3,82[2]
Stjärntyp
SpektraltypA3 V[5] (A1 V + A4 V)[6]
B–V0,066 ± 0,010[7]
Astrometri
Radialhastighet ()4,0 ± 2,7[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -36,288[8] /-26,513[9] mas/år
Dek.: -121,767[8] / -127,261[9] mas/år
Parallax ()27,8044 ± 0,7879[8] / 24,4730 ± 0,1240[9]
Avstånd117 ± 3 / 133,3 ± 0,7  (36 ± 1 / 40,9 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()0,98[10]
Detaljer
Massa1,90[11] M
Radie3,07[12] R
Luminositet32[10] L
Temperatur8 862 ± 301[11] K
Metallicitet-0,36(Fe/H)[13] dex
Vinkelhastighet163[13] km/s
Ålder213[10] miljoner år
Andra beteckningar
CCDM J09188+3648AB, HD 80081, PLX 2214, SKY# 17968, HGAM 592, PLX 2214.00, TD1 13769, STF 1334AB, HIC 45688, PMSC 09126+3713, UBV 8876, AKARI-IRC-V1 J0918505+364808, HIP 45688, RBS 765, UBV M 15265, BD+37 1965, HR 3690, ROT 3508, uvby98 100080081 AB, GC 12830, IRAS 09157+3700, RX J0918.8+3648, WDS J09188+3648AB, GCRV 6066, JP11 1793, 1RXS J091850.2+364814, ZEH2003 RX J0918.8+3648 1, GEN# +1.00080081J, 2MASS J09185060+3648091, SAO 61391[2]

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan 38 Lyncis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A1 V[6] Den har en massa som är ca 1,9[11] solmassor, en radie som är ca 3,1[12] solradier och utsänder ca 32[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 8 900 K.[11]

38 Lyncis är en trippelstjärna som i ett mindre teleskop kan upplösas i två komponenter - en ljusare blåvit stjärna av magnitud 3,9 och en svagare stjärna av magnitud 6,1 som har beskrivits som lila till blåvit.[14] Paret har en vinkelseparation av 2,6 bågsekunder och en uppskattad omloppsperiod av 429 år.[15] Den svagare komponenten är i sig själv en snäv dubbelstjärna som bara kan upplösas med hjälp av speckelinterferometri. De två hade 1993 en vinkelseparation av 0,06 bågsekunder[16] och 0,237 bågsekunder år 2008,[17] och har en uppskattad omloppsperiod på 2,1 år.[15] Ytterligare en svag stjärna, 38 Lyncis E separerad med 100 bågsekunder, är en följeslagare med gemensam egenrörelse.[18][19] Två andra svaga följeslagare är listade i flera stjärnkataloger som komponenter C och D, men är orelaterade bakgrundsobjekt.[20][21]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 38 Lyncis, 31 mars 2020.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] ”Basic data: * 38 Lyn – Double or Multiple Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=38+Lyncis&submit=SIMBAD+search. Läst 21 juli 2015. 
  3. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ Cowley, A.; et al. (April 1969). "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications". Astronomical Journal. 74: 375–406. Bibcode:1969AJ.....74..375C. doi:10.1086/110819.
  6. ^ [a b] Palmer, D. R.; et al. (1968). "The radial velocities spectral types and projected rotational velocities of 633 bright northern A stars". Royal Observatory Bulletin. 135: 385. Bibcode:1968RGOB..135..385P.
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=45688. Läst 21 juli 2015. 
  8. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  9. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  10. ^ [a b c d] Murphy, Simon J.; Paunzen, Ernst (2017). "Gaia's view of the λ Boo star puzzle". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 466 (1): 546–555. arXiv:1612.01528. Bibcode:2017MNRAS.466..546M. doi:10.1093/mnras/stw3141.
  11. ^ [a b c d] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015). "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets". The Astrophysical Journal. 804 (2): 146. arXiv:1501.03154. Bibcode:2015ApJ...804..146D. doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  12. ^ [a b] Gáspár, András; Rieke, George H.; Ballering, Nicholas (2016). "The Correlation Between Metallicity and Debris Disk Mass". The Astrophysical Journal. 826 (2): 171. arXiv:1604.07403. Bibcode:2016ApJ...826..171G. doi:10.3847/0004-637X/826/2/171.
  13. ^ [a b] Takeda, Yoichi; Kang, Dong-Il; Han, Inwoo; Lee, Byeong-Cheol; Kim, Kang-Min (2009). "Can Sodium Abundances of A-Type Stars be Reliably Determined from Na I 5890/5896 Lines?". Publications of the Astronomical Society of Japan. 61 (5): 1165–1178. arXiv:0907.1329. Bibcode:2009PASJ...61.1165T. doi:10.1093/pasj/61.5.1165.
  14. ^ Monks, Neale (2010). Go-To Telescopes Under Suburban Skies. New York, New York: Springer Science & Business Media. p. 58. ISBN 9781441968517.
  15. ^ [a b] "Multiple Star Catalog". Hämtad 2019-06-08.
  16. ^ McAlister, Harold A.; Mason, Brian D.; Hartkopf, William I.; Shara, Michael M. (1993). "ICCD speckle observations of binary stars. X - A further survey for duplicity among the bright stars". The Astronomical Journal. 106: 1639. Bibcode:1993AJ....106.1639M. doi:10.1086/116753.
  17. ^ Hartkopf, William I.; Mason, Brian D.; Rafferty, Theodore J. (2008). "Speckle Interferometry at the Usno Flagstaff Station: Observations Obtained in 2003-2004 and 17 New Orbits". The Astronomical Journal. 135 (4): 1334–1342. Bibcode:2008AJ....135.1334H. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1334.
  18. ^ De Rosa, R. J.; Patience, J.; Wilson, P. A.; Schneider, A.; Wiktorowicz, S. J.; Vigan, A.; Marois, C.; Song, I.; MacIntosh, B.; Graham, J. R.; Doyon, R.; Bessell, M. S.; Thomas, S.; Lai, O. (2014). "The VAST Survey – III. The multiplicity of A-type stars within 75 pc". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 437 (2): 1216–1240. arXiv:1311.7141. Bibcode:2014MNRAS.437.1216D. doi:10.1093/mnras/stt1932
  19. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  20. ^ Mason, B. D.; et al. (2014). "The Washington Visual Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122: 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. Hämtad 2015-07-22.
  21. ^ Dommanget, J.; Nys, O. (1995). "Catalogue of the components of double and multiple stars (CCDM)- First edition, June 1994". Bulletin d'Information du Centre de Données Stellaires. 46: 3. Bibcode:1995BICDS..46....3D.

Externa länkarRedigera