2 juni-rörelsen

2 juni-rörelsen (tyska: Bewegung 2. Juni) var en västtysk vänsterextrem (anarko-situationistisk) stadsgerilla i Västtyskland, grundad av bland andra Georg von Rauch. 2 juni-rörelsen utgick från och utförde sina aktioner i Västberlin.

2 juni-rörelsen
Aktiv region (er)	Västberlin
Ideologi	Anarkism, situationism, autonomism

Gruppens namn syftar på det datum, 2 juni 1967, då den unge studenten Benno Ohnesorg dödades av Karl-Heinz Kurras i samband med en demonstration i Västberlin. Kurras arbetade som västtysk polis, och hade varit Stasi-agent sedan 1955. Detta faktum var dock inte känt vid tillfället och det är oklart huruvida det påverkade dennes agerande. Gruppen hade starka band till den vänsterextrema terroristorganisationen Röda armé-fraktionen, men var anarkist-situationistiska. Sedan grupperingen upplösts i början av 1980-talet kom flera medlemmar att ansluta sig till Röda armé-fraktionens så kallade andra och tredje generation.

Till 2 juni-rörelsens mer spektakulära dåd hör kidnappningen av CDU-politikern Peter Lorenz 1975.

2 juni-rörelsens aktioner

• 2 februari 1972 utförde man ett sprängattentat mot den brittiska yachtklubben och mot två personbilar tillhörande de allierade stridskrafterna. Aktionerna skedde i samband med Den blodiga söndagen i nordirländska Derry.
• 3 mars 1972: Efter dödsskjutningen av Thomas Weisbecker utförde 2 juni-rörelsen ett sprängattentat mot Landeskriminalamt Berlin.
• 5 maj 1972: 2 juni-rörelsen utförde, som en protest mot rättsväsendet, ett brandattentat mot den juridiska fakulteten.
• 10 november 1974: En dag efter det att RAF-medlemmen Holger Meins avlidit till följd av hungerstrejk gjorde rörelsen ett kidnappningsförsök av kammarrättspresidenten Günter von Drenkmann. Kidnappningen misslyckas och han sköts istället till döds av medlemmar i 2 juni-rörelsen. Drenkmann var ordförande för Västtysklands högsta domstol.
• 27 februari 1975: medlemmar i 2 juni-rörelsen kidnappade mitt under valrörelsen i Berlin CDU:s toppkandidat Peter Lorenz. Lorenz var under de kommande fem och en halv dagarna fånge i ett "Folkets fängelse" (tyska Volksgefängnis). I utbyte mot Lorenz lyckades man få fem fångar ur olika västtyska stadsgerillagrupper – Verena Becker, Gabriele Kröcher-Tiedemann, Ingrid Siepmann, Rolf Pohle und Rolf Heißler – samt två efter Holger Meins död gripna demonstranter släppta. Det är den enda gången som en stadsgerilla lyckats få fångar frisläppta i Tyskland.
• 30–31 juli 1975: Vid två bankrån kom 2 juni-rörelsen över 100 000 D-Mark.
• 9 november 1977: Den österrikiske företagsledaren Walter Palmers kidnappades i Wien. Han släpptes efter 100 timmar sedan en lösesumma på 31 miljoner schilling betalats.
• Augusti 1981: Inge Viett sköt vid en rutinkontroll i Paris trafikpolisen Francis Violleau. År 1992 dömdes Viett till 13 års fängelse för mordförsök.

Se även

• Röda armé-fraktionen
• Ostpolitik
• Radikalenerlass
• Norbert Kröcher
• Operation Leo
• Kommando Siegfried Hausner
• Ambassadockupationen i Stockholm 1975

Vidare läsning

• autonome L.U.P.U.S.-Gruppe (Hrsg.): Die Hunde bellen ...: Von A – RZ. Eine Zeitreise durch die 68er Revolte und die militanten Kämpfe der 70er bis 90er Jahre. Unrast Verlag, Münster 2001, ISBN 3-89771-408-6
• Ralf Reinders, Ronald Fritzsch: Die Bewegung 2. Juni. Gespräche über Haschrebellen, Lorenz-Entführung und Knast. Edition ID-Archiv, Berlin 1995, ISBN 3-89408-052-3 Online-Ausgabe (PDF und HTML)
• Bewegung 2. Juni (Hrsg.): Der Blues. Gesammelte Texte der Bewegung 2. Juni. 926 Seiten in 2 Bänden, ohne Jahr (1982?), Selbstverlag (Nachdruck durch das Antiquariat „Schwarzer Stern“, Dortmund 2001)
• Peter Brückner, Barbara Sichtermann: Gewalt und Solidarität. Zur Ermordung Ulrich Schmückers durch Genossen. Dokumente und Analysen. Wagenbach-Verlag, Berlin (West) 1974, ISBN 3-8031-1059-9
• Inge Viett: Nie war ich furchtloser. Edition Nautilus, Hamburg 1997, ISBN 3-89401-270-6
• Gabriele Rollnik, Daniel Dubbe: Keine Angst vor niemand. Über die Siebziger, die Bewegung 2. Juni und die RAF. Edition Nautilus, Hamburg 2004, ISBN 3-89401-436-9
• Till Meyer: Staatsfeind. Erinnerungen. Spiegel-Buchverlag, Hoffmann und Campe, Hamburg 1996, ISBN 3-455-15002-0
• Gerhard Seyfried: Der schwarze Stern der Tupamaros. Berlin 2004; Eichborn; ISBN 3-8218-0754-7. (Roman)
• Baumann, Bommi: Wie alles anfing - How it all began. Trikont 1971. ISBN 0-88978-045-5
• Baumann, Bommi: Hur det hela började. Författarförlaget 1975. ISBN 91-7054-177-9