1 Aurigae

stjärna i stjärnbilden Perseus

1 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden, Perseus. Den engelske astronomen John Flamsteed katalogiserade stjärnan som tillhörig Kuskens stjärnbild (latin Auriga) i sin sammanställning av Flamsteedobjekt. När gränserna för stjärnbilderna preciserades på 1930-talet hamnade 1 Aurigae inom Perseus stjärnbild. Stjärnan anges därför ofta numera med sin HR-beteckning, som är HR 1533.[2] Den har en skenbar magnitud på ca 4,89[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 500 ljusår (ca 150 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -25 km/s.[7]

1 Aurigae
Perseus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension04t 49m 54,63946s[1]
Deklination+37° 29′ 17,7936″[2]
Skenbar magnitud ()+4,89 (V)[3], +4,867 ± 0,009 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3.5 III Ba0.2[4]
U–B1,71[5]
B–V1,447 ± 0,004[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-24,65[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -36,89 ± 0,46[1] mas/år
Dek.: 38,85 ± 0,36[1] mas/år
Parallax ()6,48 ± 0,44[1]
Avstånd500 ± 30  (150 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-1,04[3]
Detaljer
Massa1,49[8] M
Radie44 ± 5[9] R
Luminositet561[3] L
Temperatur4 102[10] K
Metallicitet-0,30 (Fe/H)[10] dex
Vinkelhastighet1,6[11] km/s
Ålder3,93[7] miljarder år
Andra beteckningar
HD 30504, PLX 1071.1, SRS 31133, AG+37 525, HIC 22453, PLX 1071.10, TYC 2399-1844-1, BD+37 969, HIP 22453, PMC 90-93 757, UBV 4604, FK5 1133, HR 1533, PPM 69675, UBV M 10341, GC 5868, IRAS 04465+3724, RAFGL 635, WEB 4333, GCRV 2833, IRC +40099, ROT 681, L91b 57, GEN# +1.00030504, 2MASS J04495464+3729177, SAO 57447, Gaia DR2 198558953729247232, GSC 02399-01844, N30 1026, SKY# 7514[2][12]

EgenskaperRedigera

1 Aurigae är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K3.5 III Ba0.2[4] och en svag bariumstjärna.[13] Den har en massa som är ca 1,5[8] solmassor, en radie som är ca 44[9] solradier och utsänder ca 561[3] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 100 K.[10]

1 Aurigae är en möjlig dubbelstjärna[14], baserat på statusen för den synliga komponenten som en mild bariumstjärna.[13] Den misstänkta följeslagaren bör vara en vit dvärg som tidigare överförde s-processelement till den synliga stjärnan.[13]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 Aurigae, 21 augusti 2020.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d] ”Basic data: * 1 Aur – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=1+Aur&submit=SIMBAD+search. Läst 17 februari 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. Vizier catalog entry
  4. ^ [a b] Hoffleit, D.; Warren, W. H. (1995). "VizieR Online Data Catalog: Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Hoffleit+, 1991)". VizieR On-line Data Catalog: V/50. Originally Published in: 1964BS....C......0H. 5050. Bibcode:1995yCat.5050....0H.
  5. ^ Mermilliod, J. C. (2006). "VizieR Online Data Catalog: Homogeneous Means in the UBV System (Mermilliod 1991)". VizieR On-line Data Catalog: II/168. Originally Published in: Institut d'Astronomie. 2168. Bibcode:2006yCat.2168....0M.Vizier catalog entry
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=22453. Läst 17 februari 2019. 
  7. ^ [a b c] Famaey, B.; Jorissen, A.; Luri, X.; Mayor, M.; Udry, S.; Dejonghe, H.; Turon, C. (2005). "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data". Astronomy & Astrophysics. 430: 165. arXiv:astro-ph/0409579. Bibcode:2005A&A...430..165F. doi:10.1051/0004-6361:20041272.
  8. ^ [a b] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  9. ^ [a b] van Belle, G. T.; et al. (2009). "Supergiant temperatures and linear radii from near-infrared interferometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 394 (4): 1925. arXiv:0811.4239. Bibcode:2009MNRAS.394.1925V. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14146.x.
  10. ^ [a b c] Earle Luck, R. (2014). "Parameters and Abundances in Luminous Stars". The Astronomical Journal. 147 (6): 137. Bibcode:2014AJ....147..137L. doi:10.1088/0004-6256/147/6/137.
  11. ^ De Medeiros, J. R.; Mayor, M. (1999). "A catalog of rotational and radial velocities for evolved stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 139 (3): 433. arXiv:astro-ph/0608248. Bibcode:1999A&AS..139..433D. doi:10.1051/aas:1999401. Vizier catalog entry
  12. ^ "1 Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-03-30.
  13. ^ [a b c] Escorza, A.; et al. (December 2017). "Hertzsprung-Russell diagram and mass distribution of barium stars". Astronomy & Astrophysics. 608: 13. arXiv:1710.02029. Bibcode:2017A&A...608A.100E. doi:10.1051/0004-6361/201731832. A100.
  14. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkarRedigera