Öppna huvudmenyn

Öxabäcks socken i Västergötland ingick i Marks härad, ingår sedan 1971 i Marks kommun och motsvarar från 2016 Öxabäcks distrikt.

Öxabäcks socken
Socken
Öxabäck kyrka.jpg
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradMarks härad
KommunMarks kommun
Bildadmedeltiden
Area92 kvadratkilometer
Upphov tillÖxabäcks landskommun
Karta
Öxabäcks sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Öxabäcks sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater57°23′42″N 12°48′39″E / 57.395°N 12.81083333°Ö / 57.395; 12.81083333
Mark Öxabäck.svg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1842
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127048 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 92,39 kvadratkilometer varav 85,47 land.[1] År 2000 fanns här 945 invånare.[2] Tätorten Öxabäck med sockenkyrkan Öxabäcks kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Öxabäcks församling och för de borgerliga frågorna bildades Öxabäcks landskommun. Enligt beslut den 29 juli 1887 överfördes från Öxabäcks jordebokssocken till Älekulla jordebokssocken 1/4 mantal Högahägnen (med 18 invånare den 31 december 1880), som sedan tidigare tillhört både Älekulla församling och kommun.[3][4] Den 1 januari 1892 (enligt beslut den 27 februari 1891) upphörde den oregelbundenhet att Öxabäcks kyrksocken var uppdelad på två jordebokssocknar och härader: 11 27/32 mantal (med 979 invånare den 31 december 1890) i Öxabäcks jordebokssocken i Marks härad, och den så kallade Skänklingen bestående av 5 5/8 mantal (med 497 invånare den 31 december 1890) i Holsljunga jordebokssocken i Kinds härad omfattande hemmanen och lägenheterna 1/4 mantal Elmhult, 1/4 mantal Gunbjörntorp, 3/8 mantal Hallstenstorp, 1/8 mantal Kapellabo, 1/4 mantal Rud eller Ryd nummer 1 jämte e äng nummer 2, 1/8 mantal Spjutås eller Svedjetorp nummer 1, 3/8 mantal Spjutås nummer 2, 1/4 mantal Gerfvidsnäs, 1/4 mantal Stenshult, 1/4 mantal Boasten, 1/4 mantal Backen, 1/2 mantal Backa Lillegård, 1/4 mantal Fagerhult, 1/4 mantal Höltö, 1/4 mantal Mjögasjö, 1/2 mantal Tocknarås nummer 1, 1/8 mantal Tocknaråskvarnen nummer 2, 1/2 mantal Strömma samt 1/4 mantal Tåsthult Yttergården nummer 1 och 1/4 mantal Tåsthult Övregården nummer 2. Detta område överfördes alltså 1 januari 1892 från Holsljunga jordebokssocken och Kinds härad till Öxabäcks jordebokssocken och Marks härad.[4][5]

Landskommunen uppgick 1952 i Svansjö landskommun som 1971 uppgick i Marks kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Öxabäck, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Marks härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Södra Kinds kompani och Västgöta regemente, Elfsborgs kompani.[6]

GeografiRedigera

Öxabäcks socken ligger nordost om Varberg. Socknen är en småkuperad sjörik skogsbygd med viss odlingsbygd i ådalar.[7][1][8][9]

FornlämningarRedigera

Ett tiotal boplatser och en hällkista från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen.[7][10][11][8]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1528 Öxzäbeckä och kommer från en gård som ligger vid ett vattendrag. Namnet innehåller Öxa, 'oxe'.[12]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Öxabäck socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ (  PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 61 & 65. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 2 november 2018  Arkiverad 6 februari 2015 på WebCite
  4. ^ [a b] (  PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 53 & 56. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 november 2018  Arkiverad 2 oktober 2014 på WebCite
  5. ^ (  PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 41 & 44. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-andra.pdf. Läst 2 november 2018  Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Adm historik för Öxabäcks socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Öxabäcks socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Öxabäcks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 


Vidare läsningRedigera

  • En bok om Öxabäck.. Borås: Borås tidn. 1952. Libris 1435120 
  • Herngren, Ingemar (1991). Öxabäck: boken om socknen, dess historia, gårdar och människorna. Kinna: Öxabäcks hembygdsfören. Libris 1392442 
  • Hjelm, Jonny (2002). ”Fotbollsamazonerna från Öxabäck”. Idrott, historia och samhälle 2002,: sid. 56-79 : ill.. 0280-2775. ISSN 0280-2775.  Libris 10022246

Externa länkarRedigera