Öppna huvudmenyn
Norrgården
Bygatan

Himmelsberga är en radby i Långlöts socken, Öland. Den östra delen av Himmelsberga by utgörs numera till större delen av friluftsmuseet Ölands Museum Himmelsberga. Den västra delen av byn utgörs av privatägda gårdar och villabebyggelse. En vandringsled, Långlötleden, utgår ifrån Himmelsberga.

Innehåll

HistoriaRedigera

Den äldsta kända kartläggningen – en geometrisk avmätning – av Himmelsberga by gjordes 1683[1]. Då fanns 4 hemman i byn, varav tre var så kallade kronohemman och ett hemman utan bebyggelse hörande till Långlöts prästgård. Därutöver fanns fyra kronoutjordar samt en så kallad "prästhåp". År 1683 redovisades 50,5 tunnland åker (inklusive horvor, små inhägnade åkrar eller ängar) och slåtteräng som räckte till 31 lass sammanlagt till hela byn.

HembygdsmuseumRedigera

Ölands hembygdsförbund inköpte år 1957 två kringbyggda gårdar med bevarad ålderdomlig prägel i Himmelsberga radby i Långlöts socken. Gårdarna på bygatans östra sida restaurerades och kompletterades och invigdes som museum på midsommardagen 1959. Initiativtagare och drivande kraft var hembygdsförbundets intendent, fil dr Bertil Palm.

Museet ger genom gårdarnas bebyggelse och inventarier en bild av en komplett miljö och hur livet gestaltades där under slutet av 1700-talet och till 1800-talets mitt. De flesta byggnaderna i byn har byggts i skiftesverksteknik. En del lador och bodar är uppförda av sten, eller av sten och trä. De äldsta byggnaderna har ett större virkesinslag av ek. Norrgården är en herrgårdsliknande mangårdsbyggnad (av typen salsbyggnad) från 1842, medan mangårdsbyggnaden på den så kallade Karl-Olsgårdens boningshus består av en torvtäckt parstuga från 1700-talet, och vars helgdagsstuga är försedd med väggmålningar.[2] Himmelsberga är idag ett öländskt provins- och friluftsmuseum och den mest välbevarade och genuina radbymiljön på Öland.

KonstgalleriRedigera

År 1986 inköptes ytterligare gårdar väster om bygatan i byn. Ladugården som samtidigt inreddes till konstutställningshall invigdes 1988. Ytterligare ett par byggnader som därefter ombyggts för samma ändamål har därefter fungerat som gallerier för öländska konstnärer.

Intresset för en utställningslokal med samtida öländsk konst ledde till att en särskild konsthall byggdes i Himmelsberga. Av säkerhetsskäl byggdes därvid ett stenhus inuti en äldre träladugård. Där finns idag dels en permanent utställning av ölandskonst, dels också återkommande utställningar på samma tema med inlån, inte minst från Nationalmuseum, Moderna museet och länsmuseer, men också från privata samlingar. Anläggningen som fick namnet Ölands museum invigdes 1995 med utställningen ”Ölandsmålare – hundra år av öländskt måleri” med 147 verk av femtiofem avlidna konstnärer. Utställningsytan har därefter vid ett par tillfällen ytterligare utökats. Initiativtagare och drivande kraft vid konstmuseets tillkomst var hembygdsförbundets dåvarande intendent, Anders Nilson. I en lång rad utställningskataloger har han presenterat skilda ölandskonstnärer och konstnärsmiljöer.

År 2005 erhöll Ölands museum en större donation av sommarölänningarna, makarna Sten och Karin Forselius, som då skänkte sin omfattande samling av ölandskonst till museet.

OrtnamnetRedigera

Etymologin för ortnamnet Himmelsberga är inte definitivt klarlagd. Lika sannolikt som att ordets förled kan syfta på det nutida ordet himmel, torde det kunna knytas till det fornsvenska mansnamnet Hemvidh, (nusv. Hemming). Tillräckliga belägg saknas för att frågan säkert ska kunna avgöras.

LitteraturRedigera

  • Anders Nilson, Himmelsberga. Kulturhistoriska notiser kring en öländsk radby. Kalmar 1993; ny, utvidgad upplaga, Kalmar 2009.
  • Anders Nilson, Konstsamlingen på Himmelsberga. Verkförteckning över samlingen av öländsk konst på Ölands Museum Himmelsberga. Kalmar 2008
  • Bertil Palm, Himmelsberga friluftsmuseum. En vägledning. 8:e uppl. Borgholm 1990.

UtställningarRedigera

Anders Nilson har publicerat följande böcker i samband med museets utställningar:

  • Ölandsmålare. Hundra år av öländskt måleri. 1995.
  • Arthur Percy. Målaren och formgivaren. 1996.
  • Axel Kargel. 1998.
  • Ölandsmålare 2000. 2000.
  • Sigfrid Södergren. 2001.
  • Målarna på Bo. Ett stycke öländsk konsthistoria. 2002.
  • Per Ekström. 2003.
  • Öland-landskapsmålningar. 2004.
  • Ivan Hoflund. Målaren och tecknaren. 2005.
  • Sven Ljungberg. 2006.
  • Öländskt. Allmogekonst och nyttoslöjd från tre århundraden. 2007.
  • Konstsamlingen på Himmelsberga. 2008.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera