Ödlegift skapas i ödlornas giftkörtlar i käken längs fåror i underkäken. Giftet överförs via bett. Det är ovanligt att människor angrips och dödsfall har inte rapporterats. Genomskinliga tänder kan kvarlämnas i bettet och leda till sekundärinfektion. Något motgift är inte framtaget.

Det finns två arter av giftödlor inom släktet Heloderma.

Giftödlornas gifter innehåller de dödliga glukoproteingifterna gila och horridum gift[1][2] , liksom fosfolipas A2, samt ytterligare fem andra kartlagda bioaktiva peptider. Dessa är helospectin I och II, samt helodermin (vilka är VIP analoger), medan exendins-3 och -4 är glukagonlika peptid-1 analoger (GLP-1)[3]. Dessutom finns det hyaluronidaser (som gör att giftet sprider sig), serotonin liksom kallikrein-lika glykoproteiner

Exenatide (saluförs som Byetta)[4] används i terapin för behandling av typ-2-diabetes. Denne syntetiska version av exendin-4 har visat sig stabilisera diabetikers sockernivåer samt reducera deras vikt. Detta sägs bero på dess strukturella likhet med GLP-1, vilket bland annat förekommer i människans tarmkanal.[5]

Giftet helodermin har visat sig inhibera lungcancer tillväxt, och används inom onkologin.[6]

ReferenserRedigera

  1. ^ Fry, Bryan G.; et al. (February 2006). "Early evolution of the venom system in lizards and snakes.". Nature 439 (7076): 584–588.
  2. ^ Russel F E, Bogert C M "Gila monster, venom and bite: a review". Toxicon 198;19:341-359
  3. ^ Raufman J P Review "Bioactive peptides from lizard venoms". Regul peptides 1996;61:1-18
  4. ^ Bond, Aaron (July 2006). "Exenatide (Byetta) as a novel treatment option for type 2 diabetes mellitus". Baylor University Medical Center Proceedings 19 (3): 281–4. PMID 17252050.
  5. ^ "Drug Derived From Gila Monster Saliva Helps Diabetics Control Glucose, Lose Weight". Science Daily. 2007-07-12.
  6. ^ Maruno K, Said SI (1993). "Small-cell lung carcinoma: inhibition of proliferation by vasoactive intestinal peptide and helodermin and enhancement of inhibition by anti-bombesin antibody". Life Sci. 52 (24): PL267–71. doi:10.1016/0024-3205(93)90640-O. PMID 8389407.